med mig

I dag har det mesta känts regällt tungt och ensamt.

Måste hitta någonstans där jag kan skriva ut ett par sidor, skulle behöva dem för att sysselsätta mig…

Annars går tiden med att jag sitter ensam på rummet, uppkrupen i sängen.

Har jag orken så försöker jag mig på att skapa någon musikslinga som överraskar eller betryggar mig.

På ECTn i morse träffade jag den fantastiska läkaren som jobbade på avdelningen när jag var inne för ett år sedan.

Hon mindes mig.