med mig

Ljudförsöket ovan kommer efter bilderna igår. Efter dem så ville jag göra något som påkallade historians sanna rötter och naturfolkens vingslag, så gott jag kunde. Egentligen så kan man väl se alla kopior som rena hån, då de talade med sina trummor och jag … Fast, jag försöker faktiskt tala med mina också – även om jag saknar både ord och språk… Men det är en kommunikation!

Sen går jag omkring och bollar lite tankar med mig själv av och till gällande en intressant och ganska tung fundering kring nätet. Jag funderar på vad man egentligen skall skriva, lägga ut eller sprida på nätet… Skall man stå för sina egna ord, skall man vara beredd på att sprida dem? Skall man stå för sina bilder och vara beredd att de sprids – eller är man naiv då?

Möttes av två kommentarer som hade kunnat komma från vem som helst idag, då de verkligen speglar sättet som gemeneman ofta ser på det hela: “Grundregel no1. Sprid inget som du inte vet är sant. Vi lever ju i googels tidsålder. Rätt praktiskt…” och “ och för varje delning så ökar ju chansen att vi alla vinner den där ipaden, åsså skänker ju facebok en hel dollar till nåt jättefint ändamål.“. Jag håller inte med i något av det och på det sista känner jag, att det beror ju på om vi delar saker för att vinna en ipad eller om vi för det för att vi vill förändra något…

Men de flesta vill nog bara vinna…

Skall man bara sprida sånt som man har första handskunskap om, om man t.ex. inte skall våga förlita sig på sånt som man med förhoppningsvis kritiska ögon läsaer på nätet – vad sker då med viktig information om kvinnomisshandel, djurmisshandel, rasism, homofobi och religioner – där man själv kanske inte har första hands information, eller ingen kan bevisa att det är “sant”.

– Var drar man gränsen – och vad sker om man går över den?

Sen slog det mig, när jag satt och tänkte på alla de fantastiskt kloka människorna jag har kring mig – att merparten av dem är kvinnor. De som vågar tycka något och göra det också. Männen som lyckas med samma bedrift är en handfull, medan kvinnorna lyckades jag inte ens räkna då de var så många. Kan det bero på att de så ofta varit den enda som tvingats vara vuxen, att de är de enda som förstår det personliga ansvaret och vikten av att verkligen göra saker själv?

Skrev själv i en annan kommentar igår:

Världen blir inte perfekt fören man själv vågar försöka göra den perfekt, för det krävs att vi alla vågar stå upp för vad vi anser är rätt och bra, för att andra skall våga och förstå det också. Genom att bara acceptera att det är så som det är nu, så kommer det aldrig ske någon förändring och det blir bara värre för våra egna barn när de växer upp om inte ens vi vuxna kan stå upp för dem…

På just det temat finns det två förläsningar som jag skulle vilja gå på idag, men tyvärr så krockar de…

Först är det Ordfront Magasins föreläsning Civilkurage smittar med Brian Palmer som skall tala om “…mänskliga rättigheter och människor som visar mod – i dag och under historiens gång. Brian Palmer menar att vi borde ägna mer tid i skolan åt att fundera kring vilka människor medborgare vi ska bli. Vi förbereder oss för situationer genom övningar som vad vi ska göra om det börjar brinna. Men vad gör vi om någon blir nedslagen på gatan eller på krogen.”
https://www.facebook.com/events/519909444717255/

Sen är det ABF Stockholm som håller i en föreläsning om De osynliga – om Europas fattiga arbetarklass med Rebecka Bohlin och Lawen Redar, där de talar om: “…De städar, lagar mat och serverar i det nya Europa. Många är emigranter, de flesta kvinnor. De tillhör den fattiga europeiska arbetarklassen, som i flexibilitetens och rörlighetens namn hamnat utanför politikens synfält. Hur står det till i Sverige, Stockholm eller Fisksätra? Vems problem är det?”
https://www.facebook.com/events/162329240587181/

Lyckades dock inte sova i natt – det var både endast sporadiskt och ytterst ytligt. Men jag kan inte ens vila nu. Vet inte varför. Stänger jag ögonen, så börjar ögonlocken vibbrera och slappnar jag av åker de upp i ett halvöppet tillstånd. Suck.

Igår var jag i alla fall iväg på ett första möte för att få ett sk. tyngdtäcke, men det dröjer två veckor till dess att jag får prova ut ett och ytterligare upp till två veckor innan jag kan få komma och hämta ut det. Jag VILL verkligen inte sova på piller, men allt annat är totalt omöjligt just nu. Vi får se hur många dagar jag klarar det till – men till helgen måste jag annars ta piller för sömnen skull, då barnen kommer nästa vecka – och då tar jag inga piller under hela den tiden de är här.

Nåja… Gjorde ett hip-hop liknande beat, inspirerat av någon låt jag hörde av artisten Locksmith i morse….