med mig

Jag måste bara dela detta med den enkla anledningen över hur stort jag tycker att det är att en artist – och dessutom en från den urbana gatukulturen, faktiskt kan stanna upp, reflektera och ta ett beslut när den själv inser att den egna musiken, budskapet är så viktigt att man faktiskt kan gå tillbaka och inse att något blivit fel och plötsligt uppfattas fel när det kommer fram i ett större och annat sammanhang.

Det är otroligt stort – för även om många pratar om att man borde förstå att det bara är en text, vi vet hur hip-hop texter är, och några drar sig inte ens för att dra in yttrande friheten i detta, så är detta så OTROLIGT mycket större och starkare. Det handlar om en artist som faktiskt tar ansvar för de minsta, de mest sårbara och utsatta, det handlar om en artist som ser och känner vikten och värdet av sina egna ord. Det handlar om en manlig artist som vuxit upp och ser skillnaden mellan grymma rimblock och vilka signaler som man som man och artist skickar ut.

Detta är mäktigt, stort och otroligt beundransvärt av honom att faktiskt göra detta, istället för att bara rycka på axlarna.

Det är sällan som artister imponerar på mig, men det har skett ett par gånger under mina år, och detta är en av dessa gånger.

– Stort och bra gjort Nääk. Du visar vad att slås för samhället, stå upp för de svaga, att stå upp för sig själv, att ta ansvar och vad respekt egentligen handlar om! TACK!

Med anledning av det skrivits om låten “Vare värt de!”:

Jag måste bara börja med att säga att jag skrev “Vare värt de!” 2007, för nästan sju år sen, innan jag ens hade släppt min första skiva. Jag var en väldigt mycket yngre person då och befann mig i en helt annan situation och hade ingen aning om att min musik skulle nå ut till så många människor. Sen kanske inte det är en ursäkt och sanningen är att jag kanske borde vetat bättre men vill ändå i efterhand att folk ska förstå hur jag tänkte för stunden.

Låten var visserligen aldrig menad att tolkas bokstavligt eller som nån sorts uppmaning, när jag skrev den ville jag fånga känslorna man känner efter att blivit grovt sviken i ett förhållande, känslor som inte alltid är rätt och bra men som man ändå kan känna utan att nånsin agera på dem. Texten var, som den ofta är i rap, överdriven då jag självklart aldrig haft tankar på att begrava kvinnor i Årstaviken.

Jag har alltid varit och kommer alltid att vara motståndare till alla sorters våld mot kvinnor, men jag inser idag att “Vare värt de!” är en låt som väldigt många kan missförstå och bli illa berörda av. Då jag absolut inte vill att folk ska tro att jag står för våld i allmänhet, och speciellt inte mot kvinnor, så har jag bett skivbolaget som gav ut låten att plocka bort låten från Spotify och iTunes.

Vill slutligen be alla som tagit illa upp om ursäkt, jag hoppas ni godtar min förklaring.

/Matar

Alla ni som jämt skall prata om hur mycket invandringen kostar och om hur sk. vänsterfolk misshandlat landets ekonomi etc. Detta kan vara något att tänka på…

“Vad hela besöket kommer att gå loss på är inte klarlagt än, men Barack Obamas besök i Oslo 2009 kan ge en fingervisning. Där avsattes 163 miljoner kronor för säkerhetsarbete.“
• http://www.dn.se/nyheter/sverige/dyr-polisnota-for-obamabesoket/

Men för oss andra så kan man också börja fundera lite över hur budgetposterna är lagda då det är nedskärningar både här och där i samhället, samtidigt som Säpo gör gällande allt allt detta ovan ryms inom deras budget. Det är också något att tänka på.

– Hur och varför sätts de budgetarna som vi har?

Allt är lite som grunden för denna fantastiska video – man måste förstå att allt balanseras på något sätt, först därefter så kan man börja ifråga sätta balansen och omfördela dem utan att det faller… Men samtidigt så är det också det som gör det hela så intressant – var och vad som är just motbalansen är tyvärr ofta allt för otydligt eller svårt att se…

Även om jag är ordblind och har lätt dyslexi, så tycker jag att detta var riktigt kul!

(Själv har mina svårigheter lätt till att jag jagat flera ord, så att jag kan använda olika ord istället för att skriva olika fel på samma hela tiden och det har även gjort mig mer medveten och intresserad av själva orden och dess värde..)

Nog för att jag jämt kämpat för artisters rätt till sitt material och allt sånt – men här tycker jag att skivbolaget Ministry of Sound verkligen går för långt – de vill alltså egentligen inte hindra Spotify, utan de vill hindra användarna att sätta ihop egna spellistor med deras namn och försöka efterlikna deras samlingar.

Det är som om någon skulle försöka oss att göra bland band med samma låtar och i samma ordning som finns på en Absolute samling, utifrån att man har tillgång till artisternas egna releaser. Det är ju helt absurt och jag skulle aldrig kunna tänka mig att det skulle kunna ske

Det handlar alltså INTE om att de vill hindra Spotify, utan att de vill hindra användarna att lyssna på artisternas låtar på det sätt som de vill – något som i slutänden drabbar artisterna i fråga… För plötsligt så anser sig ett bolag som gör samlingsskivor att ha sig rätten att bestämma i vilka sammanhang en artists och andra skivbolags låtar skall få dyka upp i…

– Hur snett är inte det???

“Ministry of Sound kräver även ett förbud mot framtida spellistor som kopierar bolagets album samt ersättning för den ekonomiska skada man anser sig ha lidit.“
• http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/spotify-stams-for-spellistor/

– Undrar då om alla andra artister och bolag som sedan väljer att vara med eller valt att vara med på deras samlingsplattor också kommer att kräva ersättning för den ekonomiska skada man anser sig kommer att lida för att ens fans, köpare och publik inte får sätta ihop lagligt material på vilket sätt som man själv vill…

Någonstans så verkar man helt glömt att tänka efter och se vem som egentligen är ansvarig för musiken som det handlar om i grunden.

George R.R. Martin är författaren till böckerna som ligger till grund för TV-Serien, Game of Thrones.

Det är en serie som utöver att den vänder upp och ner på hela konceptet med att de goda jämt klarar sig, så bjuder den även på helt fantastiskt starka kvinnoroller.

– Det finns en sak som är intressant med dina böcker. Jag har noterat att du skriver riktigt bra och annorlunda om kvinnor äön vad man brukar. Hur kommer det sig?

– Jo, du förstår… Jag har alltid sett på kvinnor som människor.

“De tjejer som nämnts i det här inlägget är inga varnande exempel. De har inte skadat någon, och de har definitivt inte något att skämmas för. Gång på gång sviker samhället unga tjejer genom att skuldbelägga dem för något både killar och tjejer ägnar sig åt.”
• http://politism.se/genusfolket/valdtaktskulturens-senaste-offer/

Otroligt viktig och bra artikel – själv har jag hela tiden jobbat med att samtala med mina och kompisar killar och deras skyldigheter, inte enbart som män – utan som människor, och alls människors lika värde. Att de skall respektera människor, även om de inte förstår och att aldrig utnyttja någon bara för att de kan…

Det är vi vuxna män som bär det ansvaret på att lära inte bara våra egna och vänners barn detta – utan även hela samhället, för det är generationer av en manlig maktstruktur som sakat denna vidriga syn på offer och förövare. Den kan inte ändras över en natt, men den ändras för varje gång som någon man faktiskt gör något åt saken och vägrar finna sig i hur det är idag.

– Vi vuxna män måste lära oss att det tyvärr är vi som är en stor del av samhället, och att det därmed är vårt ansvar att lära ungdomar och andra män vad det innebär att vara människa och man.

“Vore det inte fantastiskt bra om vi som samhälle, istället för att lära tjejer att det är farligt att leva ut sin sexualitet, högt och tydligt talade om för alla tonårstjejer därute att de aldrig kommer riskera att skuldbeläggas av samhället för att ha sex, så länge alla involverade gett samtycke? Vore det inte fantastiskt bra om vi som samhälle gjorde fullständigt klart att de enda som har något att skämmas för är de som sprider bilder mot någons vilja och de som startar hånfulla hashtaggar om något de inte har med att göra?

Vore det inte fantastiskt bra om vi som samhälle fördömde det verkliga problemet istället för att underbygga det, om vi skapade en kultur där 16-åriga tjejer som visat brösten i ett chattforum och fått bilderna spridda mot sin vilja kunde känna sig trygga i vetskapen att de enda som riskerar att förstöra sitt rykte är bildspridarna? En kultur där tjejer som haft frivilligt sex med någon kunde känna sig lugna i vetskapen att ingen dömer dem hårdare än personen de hade sex med, enbart på grund av deras kön?”

Men kvinnojourernas osäkerhet fortsätter
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article17403221.ab

Även otäckt att läsa kommentarerna som inte drar sig för att göra en grej av att vi har råd att ta hand om flyktingar – man glömmer helt att tänka på att pengarna kommer ur helt olika kassor och hur samhället är uppbyggt. Det går inte att ta pengar från ett ställe till ett annat.

Det otäcka i detta fall är ju just det sättet som man valt att se över pengarna inom en grupp och gjort det svårare för de som erbjuder stöd och annat för de drabbade kvinnorna…

Som så många gångar så undrar man hur det hade sett ut om det var något som handlade om dessa söndertjatade, men ack så verkliga sk. “vita medelålders mäns” intressen och vad de ansåg var viktigt och rörde dem…?

Kvinnor, utsatta och barn hamnar fortfarande alltid sist i rangskalan, och detta skall ända vara över 2013 sedan någon skrev ner på en tavla eller liknade att “Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”. Men än idag så förstår inte folk att det inte handlade om “MÄN i skor”, utan om alla människor….

“Det ÄR såna här saker som gör att kvinnor blir bestraffade hur vi än gör. Hade jag inte sagt något utan mest tackat för detta, är det ett övergrepp på mig själv, för att jag accepterar att han beter sig över mina personliga gränser. Nedvärderande. Han HAR inte rätten att stå 30 cm från mig på publik plats och påtala min fräschhet. Säger jag dessutom något här, då är det JAG som förstår någon form av stämning.“
• http://schmenus.wordpress.com/2013/09/03/far-det-lov-att-vara-lite-vardagssexism/

Tycker också denna artikel och viktig och intressant – även på flera plan.

Speciellt på nätet så pratar folk ofta om hur lättstötta andra kan vara, att folk skall tåla saker, skaffa sig skinn på näsan, klara lite humor och så vidare, så fort som någon använder ett vedertaget kränkande epitet eller liknande över/på dem.
– Det är så enkelt egentligen, tar någon illa upp – så har man sårat någon. Det är inte den sårades fel, det är man själv som använt fel ord i fel sammanhang – funkar det att säga så bland sina egna vänner? Säg det där då, om man prompt måste, på andra ställen låt på – till dess att du vet att du inte sårar någon.

Det är inte svårare än så egentligen.

Men ändå så tycker man att det är fel och jobbigt att man inte skall få säga vad man vill och vart man vill. Den vardagssexism som beskrivs i artikel har blivit så vanlig och socialt accepterad att jättemånga inte ens ser hur fel det är, och man struntar helt i hur de som drabbats känner – så stora delar av samhället som fördömer det som skedde på Lundsberg, beter sig tyvärr på precis samma sätt..

Så var det åter det där med vilka signaler som samhället skickar ut och hur man bygger upp ett förtroende för t.ex. polismyndigheten…

“Polismannen sköt sönder ett gym i centrala Stockholm – och skolades om till stationsbefäl.
Nu åtalas han igen.
– Han kommer naturligtvis att jobba kvar, säger Tony Sörensen, biträdande distriktschef vid Citypolisen i Stockholm.“
• http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17396210.ab

– Hur skall vi få ungdomar och andra att förstå att brott är fel och om man gör fel så får det konsekvenser hade det tänkt?

På temat om det underbart vackert olika, så har graffiti konnässör, artisten, aktivisten och det allmänt helt otroligt brinnande lågan Thomas Gunnarsson från RMH satt ihop denna fantastiska video åt Looptroop Rockers, tillsammans med gatukonstnärerna Abyss, Alone, Atila, Cerg, Doper, Irok, Kaos, Klive, Slack och Triss!

– Konst skapas i betraktarens ögon, är det därför så få vågar betrakta samhället på andra sätt än genom sina stängda ögon?

“Jag vill måla allt det gråa,
Jag vill måla universum
Jag vill måla solens strålar
Låt mig bara blunda en stund”