Tagged with " Facebook"
Nov 21, 2013 - tankar    Comments Off on Hedenhös och resan i tiden

Hedenhös och resan i tiden

    Vart är vi påväg ? inte konstigt Sverigedemokraterna är 3je största parti om man förbjuder barnböcker! Helt sjukt
    Dom förbjuder ju stjärngossar för det är Kukkluxklan och Julkalendern är förbjuden för den inehåller mörkyade dockor och en som ser ut som en jude, Tintin är förbjuden för den inehåller mörkhyade seriefigurer och Negerboll är förbjuden då det är fel att kalla den det med. Kyrkan är förbjuden på skolavslutningar på en del ställen för det anspelar på religion. Och nu förbjuder dom Hedenhös

    Nästa bok att bli förbjuden blir väl Astrid Lindgrens Pippi Långstrump hennes pappa var ju Negerkung i söderhavet.

Stötte på ovanstående inlägg, som kom utifrån Aftonbladets artikel, och jag kände att jag var tvungen att kommentera det…

INGET ÄR FÖRBJUDET. Även om folk har svårt att se/förstå det.

För det vara värt att notera att den inte alls är förbjuden, utan att det är bokförlaget och ingen annan som valt att ta bort den ur nypressen, då de anser att bokserien är viktig men att just detta avsnitt visar på en förlegad och föråldrad människosyn – något man visserligen kanske hade kunnat lösa med att göra ett förord till boken och berätta lite om hur tiden var när serien gjordes – men å andra sidan så är det till barn som den riktar sig, och barn är sällan intresserad av förorden – de ser bilderna och går efter dem.

Sen är det viktigt att sluta med de helt felaktiga påståendena om att saker skulle vara eller blivit förbjudna, för det har de INTE blivit – däremot så har vissa, inte alla, skolor SJÄLVA fattat ett beslut om att inte ha visa saker.

De nedvärderande nidbilderna i Kalle Anka klipptes väl redan bort på 70-talet, och gick aldrig ens på TV (precis som man klippt ner scenen med Kalle och fågeln, där han skjuter med kulsprutan och den med Musse och Långben där han stoppar en gaffel i el uttaget och gör majs till popcorn o.s.v.)

Sen när det kommer till kränkande ord, så kan man ju hoppas att även vuxna människor kan förstå sånt som man inte förstod som liten samt att man har ett större ordförråd, så att man kan hitta ett nytt ord som inte kränker någon. Det bör inte vara så svårt.

    Ja men dom råa gamla tolkningarna från 30 talet då filmerna defakto är gjorda var ju faktiskt mycket bättre jag ser dom häldre på youtube and det censurerade eländet som SVT matar oss med.

Ingen har sagt något om vad som är bättre eller sämre – på samma sätt som ingen förbjudit något…

Njut av att du har möjligheten av att se på youtube och så vidare, för det finns inget som tvingar oss till att se på just SVT visar och gör (Men det är lite spännande hur censur ibland just blir censur som är fel, men samtidigt så kan man prata om det senaste från barnTV där de höll på med vansinnet att klippa i huvudet på en docka, och de flesta anser att SVT borde ha klippt bort det… Så vart gränsen går, är inte alltid lätt)

    SVT borde inte sänt programmet om dockan ens samma med ett mycket traumatiskt program dom sände för många herrans år sedan om Hirochima i tecknat där figurena smälte i hettan och strålningen det enda tv-program/film jag någonsin haft mardrömmar efter att det var i tecknat gjorde det än värre än om dom sänt en dokumentär om det istället och låtit målgruppen på en 5-9 år titta på den istället.

Bara så jag hänger med:
1. Så du anser att de skulle censurerat det för att du fick mardrömmar av det, men annat som andra kanske mår dåligt av är bara dumt att ta bort?
2. Att man aldrig skulle ha sänt saken med dockan nu nyligen, samtidigt som man inte skulle censurerat Kalle där barn kunde få för sig att man kunde göra popcorn med hjälp av ett eluttag och en gaffel?
– Du ser inte någon form av dubbelmoral eller något lätt ogenomtänkt i det resonemanget?

Det är en jättesvår balansgång med vad man skall tillåta och vad som är ok. Allt handlar om hur samhällsbilden, samhällsstrukturen är, men någonstans så måste man titta på hur samtiden ser ut och ta med oss sånt som vi lärt oss, så att vi kan bli bättre och ständigt utvecklas – även om det självklart kommer att bli fel på vägen.

– Inget av detta har och med xenofobi eller rasism att göra (även om man gärna vill få det till det och försöker göra sken av att en massa saker förbjudits, trots att de aldrig har förbjudits), utan det handlar enbart om kunskap, empati och medmänsklighet…

    Jag anser att innan man gör ett program riktat till barn så bör man överväga vad det är man vill förmedla och om det kan påverka dom på något vis, Jag tvivlar starkt på att Kalle ankafilmerna och Musse pigg påverkar barnen negativt. Men vissa program kan göra det.

    Men att förbjuda eller begränsa våra traditioner är fullständigt galet.

Jag säger det igen: INGEN har FÖRBJUDIT någon tradition! Ok? Det är helt FRIVILLIGA val som enskilda skolor och bokförlag tagit. INGET annat.

Dessutom om man skall tala om traditioner, så är det ju så att vår tradition ÄR att se på just den censurerade versionen av Kalle Anka, det är DEN som vi växt upp med – och därmed också då är vår tradition. Eller vill du att man skall lägga till bilder, som vi inte sett förut (förutom på youtube eller VHS)? Blir inte det också en förändring av våra traditioner?

Men sen har du rätt ang. “att innan man gör ett program riktat till barn så bör man överväga vad det är man vill förmedla och om det kan påverka dom på något vis“, och jag tror att skolledningarna och bokförlagen har tänkt PRECIS så i de fallen där du går ut och anklagar dem för censur.

De har helt enkelt sett att just den saken inte förmedlat vad de vill förmedla och även sett att det inte förändrar varesig bok eller skolavslutning på något sätt – vi kan fortfarande läsa allt från Tintin och Hedenhös, till att se Kalle Anka på TV och ha Lucia tåg samt skolavslutningar. Inget är förbjudet – bara anpassat efter den nya tiden, på samma sätt som samhället hela tiden ändrat sig med allt från bilar till datorer och vad som anses vara god mat…

En annan bekant gick in och avrundande det hela med några kloka och förtydligande ord:

    Tintin är inte förbjuden, men den rasistiska och av Kongoleser förlöjligande “Tintin i Kongo” är försedd med varningstext i vissa länder. Inlärt hat och fördomar är mycket farligt för ett barn som kan få stora konsekvenser i framtiden. Så vissa saker i vissa böcker kan man arbeta om för barnens öppenhet, syn på allas lika värde etc.

Så är det. Barn lär sig av vad de tar in, och vilket ansvar skulle vi visa för våra barn om vi inte kunde rätta vad som var fel och använda oss av bättre och tydligare kunskaper som vi själva lärt oss.

Kunskap är inget om den inte delas, och när den delas så kan den utvecklas och förändras.

DET är vad kunskap är.

Intelligent erfarenhet som bygger på vad vi vet nu.

Nov 17, 2013 - tankar    Comments Off on tacksamhet

tacksamhet

20131117_133141b

Jag klarar mig helt utan att höra att jag är fantastisk, däremot så kan jag känna att det är kul att visa andra vänner, typ. Lite som att man gärna visar ett videoklipp som man tycker om, för sina vänner.

För SJÄLV så vet jag hur bra jag är.

Men det fanns en tid då jag mådde otroligt dåligt och var beroende av andras godkännande, för så känner jag inte alls. Inget av det jag gör är beroende av andra. Jag gör det jag vill, för mig – MEN sen för att dela det med andra, så är jag lyhörd och nyfiken på vad folk säger, tycker och tänker – men det är liksom en helt annan grej.

Fast just det konceptet är det jättesvårt för många att förstå.

– En normal månad/vecka, så är det INGEN som säger något positivt till mig, men jag har inte haft några problem med det sedan sommaren. Inga alls. Saken är ju den, att jag har svårare för när någon säger något positivt än om de säger något neutralt eller negativt, men utan att det påverkar mig heller.

Så detta är mer terapi för mig, än för att lyfta fram mig alt. behöva det. Jag håller på att lära mig ta emot det, och dessutom säga…

TACK!

Ett axplock från den senaste veckan från både vänner, bekanta och faktiskt från folk som jag aldrig mött och inte känner:

b-js

b-jp

b-fl

b-vw

b-ad

b-lbam

positiv

b-jh

b-psam

Nov 14, 2013 - tankar    Comments Off on Räkningens portar (Bill Gates)

Räkningens portar (Bill Gates)

Jag läser Bill Gates 11 budord till ungdomar som vill “lyckas”, och kan bara inte förstå hur man lyckas av dem eller vad som är bra med dem.

Självklart är det nog bara jag som reagerar på dem och man skall ta dem för vad det är, att det är en kul grej och att det är så samhället fungerar samt att det handlar om de som gör och de som snackar etc… I get it. Jag förstår – men jag håller inte med, och det är DET som jag anser förändrar världen, skapar möjligheter att verkligen lyckas och gör dig till den du är.

Men, jag tänkte dela med mig spontant av mina tankar kring de livsråd som man tagit sig tid till att översätta till svenska och som svenskar skickar runt i sverige, för att de håller med och tycker är så bra… OK?

1. Livet är orättvist, vänj dig.
– Så man skall vänja sig? Man skall inte sträva efter att göra det bättre, att förändra och hitta nya väga? Man skall alltså vänja sig och tycka att orättvisa är OK. Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

2. Världen bryr sig inte om ditt själv­förtroende. Världen förväntar sig att du ska prestera något innan du kan luta dig tillbaka och må bra.
– Så med andra ord skall man inte vara nöjd med den man är, för den man är och vad man har? Man måste alltså göra något och dessutom få andras godkännande kring det för att ens få må bra. Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

3. Du kommer inte ha en fet månadslön direkt efter gymnasiet. Du kommer inte att bli VD med fin bil innan du förtjänar det.
– Så rådet är att man skall sträva efter de där pengarna, titeln och framför allt det där materiella. Förstå då förtjänar man det. Vilket t.ex. innebär att en man som Gandhi aldrig skulle förtjäna något av det (även om han troligen inte heller eftersträvar något av det, men principen). Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

4. Om du tycker att din lärare är jobbig: Vänta tills du får en chef.
– Så man skall acceptera att de är jobbiga, just för att ens chef kommer att vara värre. Inte undra på att det ser ut som det gör i skolor och att vi börjat få chefer som mobbar sina anställda. Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

5. Att jobba i gatukök eller som städare är inte under din värdighet. Dina far- och morföräldrar hade ett namn för det – de kallade det för möjligheter.
– Detta är dock sant, viktigt och riktigt… Fast det som blir fel är att man blandar in ordet värdighet i en negativ kontext, och indirekt menar på att den som stannar kvar i något liknande, inte tar möjligheterna (och uppriktigt, de möjligheterna som det ger är inte så många eller avancerade. Men det finns enstaka undantagsfall – fast då har det sällan handlar om jobbet i sig), så… OK… Detta är väl ändå OK, även om det inte är det bästa råd man kan ge någon.

6. Om du strular till det: Skyll inte ifrån dig, lär av dina misstag.
– Äntligen. Detta är bra och viktigt.

7. Din skola kanske inte tror på vinnare och förlorare, de kanske ger alla nya chanser hela tiden. Detta liknar inte någonting i det verkliga livet.
– …och, därför så skall vi anpassa oss efter det, och inte se till att ändra det verkliga livet efter människan och individen? Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

8. Innan du var född, var dina föräldrar inte så tråkigt som de är nu, det blev sådana för att de måste betala dina räkningar, städa efter dig, tvätta dina kläder och lyssna på dig när du pratar om hur cool du tror du är. Så innan du räddar regnskogen från parasiter som dina föräldrars generation, prova att avlusa garderoben i ditt eget rum.
– Fast vänta lite. Går inte detta lite emot de tidigare punkterna? Varför kan man inte göra både och? Varför finns det ett motsats förhållande mellan att rädda regnskogen och att ta hand om sin egen garderob, hm, kan det bero på att det ena påverkar rika snubbars ekonomi samt att man som ung kan ändra, sånt som de misslyckades men – vilket får dem att hamna dålig dager? Så, Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

9. Livet är inte uppdelat i terminer. Du kommer inte ha några sommarlov och väldigt få arbetsgivare är intresserade av att hjälpa sina anställda hitta sig själva. Gör det på din egen fritid.
– Kanske är det så i USA, men här har vi ju flera veckors semester… Så nog är det uppdelat. Att hitta sig själv är väl något som man ständigt skall göra, för att kunna blir en ännu bättre version av sig själv hela tiden. Det brukar kallas utvecklas, erfarenhet och liknande saker – när företagen kan tjäna pengar av det, men är det dem som skall betala, så… Ja, igen, Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron.

10. TV är inte på riktigt, i verkliga livet måste folk faktiskt lämna kaféet och gå till jobbet.
– Erm… De som har jobb, ja, och… ja, vi vet alla vilka vi menar. För hur många av oss känner någon här i sverige som tror att TV är på riktigt och faktiskt hellre sitter på ett kafé (som dessutom sällan har TV) utan pengar och verkligen trivs med det? Snacka om att spä på en myt om den lyckligt sjukskrivna som lever som en parasit på samhället, och så vidare. Hrm. Klingar som ett oerhört dåligt råd i mina öron. Låter inte ens som ett råd, utan mer som en trist förutfattad mening…

11. Var snäll mot nördarna, chansen är stor att du kommer att jobba åt en.
– Fast, eh…. Är det inte just nördarna som vi precis gått igenom som sågar och nervärderat, och menat att de inte alls skall vara såna, utan att de skall anpassa sig, ta möjligheterna och så vidare.

Jösses, säger jag bara.

1 av 11.



Sen gjorde jag en liten koll på bakgrunden till dessa ord, och hittade detta:

Nov 6, 2013 - tankar    Comments Off on Dömandets snabbhets

Dömandets snabbhets

Ovanstånde tänk speds friskt på bl.a. Facebook och jag var tvungen att kommentera den.

“Fast blir det inte då till en form av strukturell rasism, när man dömer någon inte för vem de är, utan för att de använder en värdebild som tragiskt nog är fäst vid en kultur?

– Är det inte just då som man skall lyssna, förstå och hjälpa till med att hitta just nya ord och hjälpa till med att förklara vad som är fel med den värdebilden som de växt upp med – för just i hans fall och värld så har ordet inte alla den betydelsen som vi andra lägger i ordet..

Sen ligger det tyvärr mycket sanning i att hip-hop scenen har en stundtals otroligt trist människosyn och kan vara väldigt kränkande mot minoriteter – men där måste man också förstå varifrån hip-hopen kommer, vilket språk den talar och varifrån det kommer.

Så skjuter man budbäraren och vägrar lyssna på viktiga saker bara utifrån vilka ord någon använder, så är man inte långt borta från alla andra förtryckare, samtidigt som man missar att ta tag i orsakerna samt vara med att bygga något nytt..

Vad säger det om oss när vi ser ner på honom och anser oss ha rätten att förminska honom bara för att vi tycker att vi vet bättre? För mig känns det som det vanliga snacket som går mellan män ang. kvinnor och bland överklassen om arbetarna etc.

– Detta är väldigt tydligt för vår tid. Alla vill vara med och kasta sten på någon…

PS. Det Ken rappade om utanför slottet om Madeleine var en ungdomligt klumpig metafor som han drog för nästan 15 år sedan, och handlade om att folket skulle dra sina lansar och storma överheten…

Jag fick ganska snabbt ett oväntat svar:

    Men sluta kräkas ur dig bullshit. Att trycka ned kvinnor & homosexuella har ingenfuckingting med hiphop att göra & man behöver inte ha någon jävla förståelse eller respekt för det.

Så jag svarade:

    och så var vi där med att trycka ner andra människor. Uppenbart så har du inget med hiphop kulturen att göra, då du inte drar dig för att trycka ner någon annan, och själv har jag just jobbat med hip-hop kulturen under närmare 30 år.

    Om du läser vad jag skrev igen, så kan du se att jag INTE rättfärdigar kränkningen av någon människa oberoende av kön, religion, nationalitet eller sexualitet. Ingen kränkning är rättfärdigad eller bra – inte den som du själv gör nu heller.

Efter en stund så fick jag sedan ett annat svar, som utvecklade sig till ett meningsutbyte – som följer:

    Fast du försöker ju försvara honom med att andra människor också kan vara elaka, samt att han varit ung och dum. Har vi inte alla ett ansvar för att inte uttala oss kränkande? Varför ska Ken ursäktas för att han är hiphopare?
    Och just här finns de faktiskt de som vet bättre: homosexuella killar är inte ett skällsord som okunniga personer kan slänga sig med.
    Och om jag som feminist skulle ta på mig att utbilda och dutta med och “förstå” alla som inte fattat att man inte ska uttrycka sig så där så skulle jag inte få mycket annat gjort.

Att försvara och förklara är inte samma sak.

Jag står INTE bakom användandet av det något kränkande på något plan: oavsett sexualitet, religion, etnicitet eller genus.

Jag har INTE menat på eller sagt att det på något sätt är OK att använda sig av detta som ett skällsord.

Du får väldigt gärna gå in på min vägg här på facebook så kan du se vart jag står och vad jag jobbar med: Allt från rasism, främlingshat, HBT frågor och kvinnorsrättigheter samt grundläggande genus frågor samt klasskulturen.

Det är synd att ha förutfattade meningar om människor…

    Att förklara Kens kränkningar av homosexuella med att vi andra inte förstår oss på hiphop och att man inte ska “skjuta budbäraren” är ett sorts försvar tycker jag. För mig är det inte en okej förklaring. Ken är vuxen och vi har alla ett ansvar att läsa på. Däremot har vi andra inte ett ansvar för att Ken ska fatta varför bög inte är ett skällsord, vilket du tycks antyda…(kolla, jag kan också köra tre punkter)

Klart att Ken är vuxen, hans agerande är INTE rätt – men för att kunna göra något åt problemen, så måste man också förstå varifrån de kommer, så att man kan komma åt roten – just så att det inte skall ske igen.

Min stora poäng här var att det var fel av honom på alla sätt att använda det uttrycket, men att folks reaktioner och kommentarer här var minst lika dåliga.

– Två fel för inte ett rätt – åt något håll. Det är min poäng.

Vilket ansvar du har, det kan bara du själv avgöra – men jag anser att mitt egna ansvar är att lära alla som jag kan – inklusive Ken, mina egna barn och okände människor som jag möter ute i livet eller på nätet, vad mänsklighet är, vad respekt är, vad rasism, sexuella kränkningar, genuspolitik är. Det ser jag som mitt ansvar. Därför gick jag in här, och sa vad jag tyckte.

Att jag tyckte att det var FEL av Ken att uttrycka sig så, men också att det var FEL att blunda och sen dessutom kränka honom som många gjorde i sina kommentarer. Vilket jag tycker är trist att se.

PS. det där med att inte förstå sig på hip-hop var inte jag som sa, utan det var den som kommenterade först som ansåg det som ansåg att jag inte gjorde det, och jag bara svarade henne.

    Fast du hjälper knappast Ken genom att antyda att han själv(eller andra som gör låtar om dumma horor och bögar) inte kan rå för att han är homofob, han är ju bara hiphopare, stackarn. Roten till problemet vet liksom bara Ken själv, det är inte vårt ansvar att fixa hans problem.
    Däremot kan man belysa problemet, vilket Supersnippan gjort nu.
    Och ja, en del här, i detta lilla, feministiska forum, har uttryckt sig illa men inte kan väl det vara viktigare att diskutera än Kens äckliga uttalanden? Genom att lägga fokus på sånt myglar man bort det som är relevant och det är ungefär vad som sker varenda gång feministiska diskussioner sker i öppna kanaler så här. Grymt trött på det. Jättefint att du lär barn och okända människor att visa respekt men det är inte riktigt det som är grejen här, tyvärr.

Eh? Nu är det nog du själv som läst in den nedvärderande tolkningen av hiphopare. Det kommer verkligen inte från mig.

– Jag måste vara tydlig igen att jag INTE tycker att det är OK att uttrycka sig som Ken gjorde, och framför allt att Supersnippan gör ett helt fantastiskt arbete. Jag upprepar mig, jag tycker INTE att det är OK att uttrycka sig som Ken gjorde, och framför allt att Supersnippan gör ett helt fantastiskt arbete.

Jag stöder supersnippan i allt dess viktiga arbete och har följt sidan nästan sedan start och brinner själv för, jobbar för och agiterar för; feminism; HBTQ frågor; mot mot rasism samt xenofobi, vilket absurt nog känns att jag behöver påpeka här, då man verkar utgå från att jag skall ha en annan agenda.

Åter igen så var min poäng just den att man själv satte sig i samma situation som honom i de kommentarerna som kom här och om man avfärdade honom på grund av ett kränkande ord.

DET handlade min kommentar om.

Vad säger det om en människas egna värderingar om människor – om man är villig att se ner på någon, sluta lyssna och är ointresserad av orsaken bakom, bara för att en person använder ett ord man inte tycker om?

Vad är skillnaden på det och att se ner på någon för att de har kläder som man inte tycker om? En hudfärg man inte gillar? En nationalitet som man inte vill veta av, eller att de vilket kön de har?

Hat och nervärderande av andra människor har blivit en sån standard och norm i samhället att även de som vill göra något åt allt som är fel, inte längre kan se, förstå eller ens bry sig om det hat som de själva visar.

Man tar sig en orsak till att hata och se ner på någon – inte för vem den är som person och individ, utan för något som den gjort.

– På precis samma sätt som homofober ser ner på två män som kysser varandra.

Det är märkligt hur blind världen faktiskt är, även när den öppnar sina ögon…

    Och vad jag menade(tar det igen) var att det är lite fult att lägga fokus på hur de som kritiserar honom uttryckt sig, när det stora problemet är att en kille som beter sig som Ken Ring görs folkkär i Så mycket bättre bara så där. Det är inget bra betyg till vår samtid. Och nu gör du det igen.
    Detta handlar alltså inte om att han “uttryckt ett ord man inte tycker om”. Det är lite större än så. Massa ord och uttalanden (börja med att läsa blogglänken vetja). Ken får tycka vad han vill om homosexuella och vi andra får tycka att han uttrycker sig helt åt helvete ibland.
    Jag tycker heller inte att det går att jämföra kritiken av Ken med rasism eller homofobi, vilket du försökt med flera gånger nu. Det är en stor skillnad mellan kommentarerna här och rasism. Herregud. Men vi kommer nog inte längre här, hördu.

Snälla, jag skulle uppskatta om du slutade med att insinuera att jag har en annan agenda eller som i det här fallet inte läst blogglägen.
Självklart så skulle jag inte kommenterat den om jag inte hade gjort det.

Tyvärr så är detta problemet med ord och dess mening/betydelse, väldigt vanligt förekommande inom hip-hop kulturen, och egentligen i all subkultur, då den kommer från en bakgrund där man tyvärr inte kunnat ta till sig en öppen människosyn på ett bättre sätt. Finns många fruktansvärda exempel på homofobi, sexism, och xenofobi m.m. inom ungdomskulturerna och inte minst inom mångmiljonsäljande hip-hop.

Så där ser jag min roll viktigare som att lära dem vad som är rätt och varför det är det, än att de åter skall stå vid skampålen – för tyvärr så är det där många av dem fått stå hela sitt liv (precis som många HBTQ personer) och då är det svårt att relatera till och förstå skillnaden i varför t.ex. så många fortfarande anser att det är rätt att säga negerboll.

Att få människor att förstå varför det är fel, och hitta var de ursprungligen fick den kunskapen samt att börja rensa direkt där… Annars så kommer bara samma sak att upprepa sig om och om igen.

Bara trist att du försöker använda olika härskartekniker för att få fram din poäng, istället för att se vad jag säger och förstå att vi står på samma sida och slås för samma sak – men vi angriper bara problemet från olika håll.

Missade att nämna det, att när man väl läser bloggen och enbart ser till det som den tar upp, så ser man att dessa uttalanden är flera år gamla (2009 resp. 2011) och inget som han har kommit ut med nu….

Så frågan är om vi skall döma honom för det, eller se om han ändrat och utvecklats sedan dess, om vi som sagt enbart skall hålla oss till själva bloggposten?

    I den allra första meningen du skrev under det här inlägget jämförde du kritiken av Kens homofobi med strukturell rasism.

    Du förklarar Kens uttalanden med att han tillhör hiphopkulturen och med att det är flera år sen han sa sånt där. Jag köper inte det.
    Jag vet att många använder “bög” som skällsord, jag använde säkert själv ordet på det sättet på högstadiet innan någon förklarade för mig att det inte är okej. Men Ken är vuxen, och han har fått massvis av kritik för detta under flera år nu. Om han på något sätt visade att han fattat att det språkbruket inte är okej hade vi alla varit glada och nöjda men istället driver han med det på t ex twitter. Antyder att bloggaren ifråga bara vill förstöra hans karriär. Bryr sig inte.
    Att ungdomar inte alltid fattar hur man ska uttrycka sig har inget med Ken Ring att göra. Att det vimlar av sexister inom hiphop i övrigt har inget med Ken Ring att göra. Du nedvärderar både honom och genren när du återigen försöker leda in diskussionen på kulturen i stort. Jag är övertygad om att Ken Ring är en vuxen människa som kan ta till sig information och erkänna när han har betett sig illa. Det har han inte gjort. Än. Just därför dyker bloggposter som den här ovan upp.

    Jag hoppas förstås att han har utvecklats sen 2011, men det vet säkert du bättre. ch du, snälla, jämför inte förföljelsen av HBTQ-personer med hiphopare som säger dumma saker, det blir lite konstigt.
    (“Så där ser jag min roll viktigare som att lära dem vad som är rätt och varför det är det, än att de åter skall stå vid skampålen – för tyvärr så är det där många av dem fått stå hela sitt liv (precis som många HBTQ personer…”))

Där skriver du ihop två meningar. Jag förklarade att kritiken som kom fram i dessa trådar där man dömde honom för att han använt ett ord (vilket senare framkommit att han faktiskt bett om ursäkt för, och att han i intervjun som nämns faktiskt skriver att han accepterar människor av annan läggning, även om det inte är något för honom). Du vill blanda ihop den strukturella rasismen med homofobin. Du vill se bortom människan, orsak, bakgrund och hänga en man för oförlåtliga uttalanden som han gjorde för flera år sedan och sen bad om ursäkt för.

Det är det du inte köper.

Det är faktiskt inget som skall vara till salu. Det skall faktiskt vara en fråga om mänsklig respekt, människovärde och allt sånt som inte har med att kunna “köpa något” att göra. För det du precis klargör är, oavsett hur mycket Ken ändrar sig och hur mycket han än skulle be om ursäkt, så köper inte du det.

DU har dömt honom på ett ord, utan att tagit reda på vad som hände sen och hur/varför han kunde säga en sån dum sak från första början.

För mig, och i min värld – så är det precis samma sak som vilken rasism, mobbing och hat som helst. Man är ointresserad av bakgrund, förändringar etc – man vill bara kunna slå…

Om du vill. Se Ken som det barn som han aldrig fick vara. Låt oss bara för en tanke göra det. När ett barn säger Bajs, och föräldern säger att hen inte får göra det. Vad händer då? I mångt och mycket är det samma sak här. Ken har inte den trygga uppväxt som de flesta av oss andra har – och vad är egentligen viktigast att VI lär honom på det sättet som VI kan, eller att vi tar reda på vilket som som han kan lära sig och att vi ger honom vår kunskap på det sättet?

– Vad är viktigt. Att vi har rätt, eller att han lär sig?

Det är samma struktur i all kamp mot människor som är oupplysta oavsett om det gäller främlingshat, HBTQ frågor eller till och med kroppsvikt.

Sen att du anser att jag försöker nervärdera honom och hip-hop kulturen i stort, när jag försöker leda in samtalet på hur hip-hop som kultur är i stort, är intressant – då November är Hip-Hop history month i USA/Världen och vi sitter där och diskuterar just detta frågor, samt frågeställningarna om kvinnofientligheten, hur vi gör för att lyfta fram kvinnorna ur hip-hop historien, varför det blivit populärt och accepterat att referera till daterape drogen Molly och just precis den homofobi som finns – i och med att en av hip-hopens största DJ’s i nyligen gick ut med att han var homosexuell, samt att vi hade en liknande sak här då den legendariska DJ:n och Ken Rings vän, DJ Taro också gick ut öppet med att han var homosexuell. Så Att säga att den diskussionen är att förminska hip-hopen och kulturen, för stå för dig – och i mina öron låter det som att om man förminskar en person och en kultur genom att påpeka dess arv och historia, så bör man nog ta sig en funderare på vad man själv gör.

Sen förstår jag inte varför ungdomar som fått höra att de är svin, inte värda något, att de är knäppa, att de skall göra något av sitt liv, blivit slagna och blivit bespottade samt kränkta av vuxna och samhället, skulle vara annorlunda. För jag ser ingen skillnad på dem som drabbas av hat och förtryck – oavsett om det beror på hudfärg, kön, sexuelläggning eller vad det kan vara – men uppenbart så anser du det. Du ser en skillnad på människa och människa, och de i grunden för att de använder ett ord, som du inte tycker är intressant eller relevant att ta reda på varför de säger en sån sak samt vad de gjort åt det efteråt.

Men jag tror inte vi kommer längre här. Det har varit intressant att diskutera med dig, och jag har lärt mig att vi har ett stort och djupt arbete att göra inom både vår feministiska kamp samt HBTQ kampen, för att kunna se människor som människor och hitta vägar för att kunna lära alla vad ett bättre samhälle innebär.

Tack för ditt engagemang.

Sen hade jag skrivit om det på min egen sida, där jag delade samma länk som ovan – men skrev följande:

    Tycker det är tragiskt när folk använder något för att spä på fördomar istället för att ta tillfället i akt till att förstå dem och försöka hitta orsaker och lösningar.

    Att inte lyssna på vad Ken har att säga och att inte ens se programmet på grund av att han använder sig av ett nedsättande ord, är att göra det jävligt lätt för sig – tänk om alla skulle tänka så…?

    Alla de vi kallar för Borgarsvin och Sossesvin, PK-Maffian, Bitterf*ttor, etc, helt plötsligt så har man rättfärdigt det hela med att inte lyssna på dem. Man slår upp dörren för SD och alla former av mänskliga förtryckare. Det är OK att se ner på någon för vem de är, eller till och med vilka ord som de använder. De behöver man inte lyssna på, de är mindre värda och de skall inte få synas….

    – Är det inte just där, då och till dem som vi behöver hjälpa dem med att förstå den mänskliga värdegrunden?

Homofobin är ett stort problem inom hip-hopen, men det är något som man faktiskt börjat ta tag i allt mer.

Det finns inget som rättfärdigar den eller dess syn på kvinnor och liknande – men däremot så finns det förklaringar till varför de finns, och där i och lösningar hur man skall kunna komma åt problemen från grunden.

Skall man försöka se på det hela något objektivt och stereotypiskt så handlar det om en kultur som växt upp på gatan och det är ungdomar som inte har stora bibliotek hemma eller gått vidare på highschool. De speglar bara de värden som samhället och vuxenvärlden ger dem – så där med borde det ju vara vår förbannade plikt att lyssna på dem, rätta och hjälpa dem… Istället för att stänga öronen och slå igen dörren, eller?

Fick en intressant fråga i morse om vad det är för skillnad på att säga “negerboll” och kalla något äckligt som ingen vill ha för “finne”, då jag känner att det svaret som jag gav är något som man skulle kunna lägga in i detta sammanhang både för dem som rappar, de som lyssnar och de som inte vill höra, så kommer det här!

För det första så får man säga vad som helst, men sen skall man veta vad det innebär och betyder.

Ordet neger kommer från Latin och var ett ord som man skapade för att kalla de slavar som man tog in från Afrika. Neger har inget med Afrika som kontinent eller något land att göra, utan är ett ord skapat av européer för att beskriva sina slavar och de som de såg ner på.

Själva ordet Negerboll är något som vi själva skapat i modern tid här i Sverige och kommer från en annan tid och en annan värld då man inte tänkte så mycket på hur man porträtterade andra. Kvinnorna satte på männen tofflor och stod i köket, och så vidare. Så är inte samhället idag, men de bilderna som skapades då finns kvar och de handlar om en maktstruktur som kränker, även om man inte tänkte i de termerna då. Man visste helt enkelt inte bättre.

Ordet Finne är en förkortning på Finländare. Att säga Finne har alltså ingen mänsklig eller etnisk värdering, men att använda det för att nervärdera något är självklart lika fel som att säga “Fetto” eller “bög” om någon som är överviktig eller homosexuell.

Den enkla måttstocken brukar vara att tänka: om jag hade ett barn som var xxxx, skulle det då vara OK att kalla mitt barn för yyyy av andra som jag inte känner?

Är det OK, så bär det troligen precis just det – helt OK. Men känner man att man skulle reagera negativt, ja, då ligger det något nedvärderande i det och man kanske skall försöka hitta ett annat ord – för DET är det fantastiska med vårt språk, vi är INTE låsta till ett ord, utan man kan faktiskt hitta en massa olika synonymer som är bättre och inte kränker någon…

Just därför är det tyvärr ofta vanligare med kränkande ord i grupper som har ett mindre ordförråd och en mindre förmåga att sätta sig in i andras situation. De ser inte vilka fel de gör och de har inga alternativa ord samt har väldigt svårt för förändringar.

Det hela är lite, som om någon postar en “skojig” bild på en mullig/fet människa i ett forum för överviktiga så kan vi alla där se och förstå skämtet som finns i bilden… Men om någons normalviktiga bekant få en sån post på sin väg av något okänt, men normalviktig, så skulle vi alla reagera och känna oss sårade….

Men skulle det ske på en fest med vänner, så skulle vi troligen skatta, le och säga att man måste ju ha självdistans – även om vi trots allt kände hur det stack till lite, och vi därefter kände oss tvingade att visa vårt värde, vår skojighet, vår sexighet och vårt mod ännu mer…

DET ÄR ALDRIG OK ATT KRÄNKA NÅGON
MEN DET ÄR HELLER ALDRIG OK ATT VÄGRA LYSSNA!

En engagerad vän skrev då:

    Ken Rings snack om att “respektera naturen”, i denna intervju som delas i blogginlägget, tyder på stark homofobi. Trist och tråkigt då jag sett fram emot “Så mycket bättre”.

    Hoppas Ken själv utvecklats som människa och ber om ursäkt för att han använt ordet bög som ett skällsord och förklarar sin livssyn ang “the circle of life”. Det välkomnas nog av många HBTQ som känner sig illa berörd när han nu ska kliva in i folkhemmet.

Intervjun som länkas är som sagt ett par år gammal, den är från 2011…

I och med att jag jobbat med och känner Ken personligen, så vet jag vart han stödjer och står bakom känslomässigt, och det är alla människors lika värde samt rättigheter.

INGET rättfärdigar dock någon kränkning.

Sen är det tyvärr så att vi har en lång väg att gå med både hiphop kulturen i sig och värderandet av ord, då så många än idag inte förstår hur kränkade ett ord kan vara, oavsett om det är bög eller neger.

Men för att få till den förändringen så måste vi ta steget att lära dem det, och inte själva blunda för för dem som gör fel eller själva kasta smuts på dem.

Hon svarade på detta med:

    Tycker att det är tragiskt av en sån stor förebild och artist att överhuvudtaget ha den förlegade illaluktande skitsynen på homosexuella… nä en förklaring och en ursäkt sitter på sin plats.

Är ganska säker på att han just gav både en ursäkt och en förklaring 2011, även om den är svårare att hitta på nätet, för just de replikerna brukar inte vara lika stora nyheter tyvärr – trots att de faktiskt är så oerhört viktiga.

Tyvärr så är detta problemet med ord och dess mening/betydelse, väldigt vanligt förekommande inom hip-hop kulturen, och egentligen i all subkultur, då den kommer från en bakgrund där man tyvärr inte kunnat ta till sig en öppen människosyn på ett bättre sätt. Finns många fruktansvärda exempel på homofobi, sexism, och xenofobi m.m. inom ungdomskulturerna och inte minst inom mångmiljonsäljande hip-hop.

Så där ser jag min roll viktigare som att lära dem vad som är rätt och varför det är det, än att de åter skall stå vid skampålen – för tyvärr så är det där många av dem fått stå hela sitt liv (precis som många HBTQ personer) och då är det svårt att relatera till och förstå skillnaden i varför t.ex. så många fortfarande anser att det är rätt att säga negerboll.

Jag vet hur mycket du kämpar för människan, dess stolthet och rättigheter – precis som jag vet att du känner till detsamma om mig…

Så vi gör bra jobb båda två, vi jobbar både på och med det – från olika håll, där vi försöker aktivt se till att få en förändring och det tror jag är det viktigaste.

Att få människor att förstå varför det är fel, och hitta var de ursprungligen fick den kunskapen samt att börja rensa direkt där… Annars så kommer bara samma sak att upprepa sig om och om igen.

Sen gjorde jag ett annat inlägg på mig väg kring samma tema

    Det är lite skrämmande att se.

    Folk har börjat slänga upp en intervju från 2011 och twitterinlägg från 2009 resp. 2011 och använder dem som om det är något som artisten sagt idag – och de kräver att journalister skall ta sitt jobb på allvar och ställa honom mot väggen.

    Att de som delar inlägget kanske bör ha sett att det var flera år gamla uttalanden och att han faktiskt för tiden av dem gick ut och bad om ursäkt, DET verkar vara ointressant.

    Det är så enkelt att döma folk idag.

    Det är bara att dela en länk.

    Utan att läsa och utan att ta reda på hur det ligger till.

    – Fast så gör ju inte vi? Det är ju bara alla de andra som aningslöst dömer andra! Det är andra som hatar folk utan att

    ta reda på vad som hänt sen! Vi gör ju bara en bra sak! Vi säger det som journalister inte vågar….

    Det är lite skrämmande att se.

En lös bekant svarade:

    Att ett uttalande är två år gammalt betyder inte att det är ointressant. Den syn han gav på vad han anser om naturen och hur vi förökar oss har han aldrig tagit avstånd från. Bara att han använt vissa nedsättande ord.

    Nu är han i ropet och därför vore det intressant om nån reporter frågade ut honom om detta. Homofobi är ALDRIG okej. Även om det kommer från en artist som man gillar.

Åter igen, du säger att han ALDRIG tagit avstånd från det… Precis som jag skrev till dig på din sida, så har jag ett starkt minne av vad som kanske inte var ett helt uppslag, men däremot en helsida i kvällspressen då han bad om ursäkt och tog avstånd från det, vid tiden för intervjun och tweetsen…

Som sagt… Det är LÄTT att döma!

Men du har helt rätt och jag har inte hört någon säga något annat. Homofobi är ALDRIG okej. Fast det var inte det som det här inlägget handlade om, utan det handlade om det som du just visade på – att man dömer och kommer med sanningar som man inte bär på, men gärna sprider…

Min engagerade vän från det tidigare inlägget återkom också:

    Artisten Ken Ring får stå till svars som alla andra människor. Hans uttalande är 2 år gammal, har han ändrat synen på homosexuella så bör han kliva fram snabbt som attan och förklara sig.

    Och precis som vi synar politiker som blir invalda i regeringen så synar vi artister som skall synas i tv på bästa sändningstid. Det handlar inte om att “slänga upp” gamla twitterinlägg eller intervjuer för att trycka till eller fördöma, det handlar om att se vad personen som står i rampljuset verkligen står för och har för värderingar.

Han klev fram snabbt som attan för två år sedan och förklarade sig kring det som han hade sagt då och bad om ursäkt för det – men jag är ganska säker på att han kommer att göra det på nytt…

Men det känns som man helt missar min poäng med texten ovan…

– Jag upprepar mig gärna: Homofobi är ALDRIG acceptabelt.

Självklart så skall man syna folk. Men om man tar upp en gammal sk. skandal, så kanske man också skall ta reda på vilka svar den fick där och då? Det är väl då som man verkligen försöker ta reda på vad artisten står för – annars så handlar det ju bara om att snabbt sprida sensationer och skapa rubriker samt driva upp en mobb…

Det är som sagt lite skrämmande att se.

Sen påpekade en annan bekant en vikti sak i själva intervjun med Ken. Den intervjun som användes till grund för att anklaga honom för homofobi. Det framgick nämligen klart och tydligt att han respekterar andras sätt att leva, men att han själv tror på en annan väg att leva.

Det är lite som att jag som ateist, respekterar alla dem som tror på någon gud, det blir ju inte till att jag förespråkar religionshat?

Homofobi handlar väl om en rädsla och ett hat emot en persons val och inte en respekt för andras val, eller hur?

Det visar hur slarvigt och snabbt vi alla – inklusive mig – läser, och missar kontentan i vad som sägs, i jakten på en syndabok!!

Ett litet förtydligande. Då syftade jag på Kens ord om att “han respekterar andras sätt att leva, men att han själv tror på en annan väg att leva”, det var det jag menade med val – men du har helt rätt ens sexuellaläggning och etnicitet etc är sällan ett val, det var dåligt formulerat av mig – jag drog den förhastade slutsatsen att det framgick av hela resonemanget och min återkommande tydliga ställningstagande. Hoppas poängen ändå kom fram.

Min kloka och engagerade vän kom med en sista post:

    Jag kommer alltid att reagera på homofobi. Spelar ingen roll om du så är kungen själv. Skulle vilja se de uttalanden som Ken Ring gjort där han ber om ursäkt och slutar använda ordet bög som ett skällsord i sina texter.

Jag skulle vilja hitta den artikeln själv, och jag önskar verkligen att alla rappare och artister slutade använda det och liknande ord.

Verkligen.

Jag reagerar också på homofobi, jämt – hade en vän som gjorde en låt bara för ett halvår sedan med text raden “no homo”, och jag reagerade direkt och sa till honom – just nu åker han runt och har föreläsningar i skolorna. Så han, likt Ken gör bra saker – men det som de gör fel, SKALL man reagera på det – absolut ingen tvekan om det.

Men att komma med flera år gamla saker som han redan bemött vid den tidpunkten – det känns del, och att dessutom anklaga honom för homofobi utifrån en artikel där han faktiskt säger att han respekterar folks val. Han kan inte förstå det, men ändå så respekterar han det – är det egentligen inte en bra sak?

Åter igen, jag blir riktigt beklämd över att så många kan engagera sig i en två år gammal artikel, som egentligen inte alls handlar om homofobi samt korkade och dumma samt oförlåtliga twitters från 2009 och 2011.

Samtidigt så är det ingen som reagerar på eller kommenterar inlägget om hur kvällspressen IDAG har en hyllningsartikel till en man som I ÅR varit anklagad för pedofili, men blev dömd för sexuellt ofredande.

Jag VILL verkligen inte tro att det handlar om människans hudfärg. Jag vill verkligen inte tro det…

(OBSERVERA att inget av det rättfärdigar det andra)

Ken Ring har ett sätt som inte alltid är det lättaste att ta till sig, men han har ett hjärta av guld och han säger otroligt mycket bra och viktigt i sina texter, bortsett från visa onödiga och oacceptabla fördomar som tyvärr ibland kommer fram.

INGET rättfärdigar dem. Absolut INGET.

Men tyvärr så finns det en bakgrund till det mesta, och det är den som man måste hitta och ta tag i om man skall få bukt med den otänksamhet som det i grunden rör sig om. Man måste ibland fråga sig om man bara vill rensa på ytan, eller om man vill komma åt det verkliga problemet och rengöra på djupet – och då måste man ta sig djupare in och se vad det är som skapat den generation ungdomar och deras attityd – för som Thomas skrev tidigare, Ken är egentligen bara ett språkrör för det som sker bland en stor grupp ungdomar.

    Vad säger det om en människas egna värderingar om människor – om man är villig att se ner på någon, sluta lyssna och är ointresserad av orsaken bakom, bara för att en person använder ett ord man inte tycker om?

    Vad är skillnaden på det och att se ner på någon för att de har kläder som man inte tycker om? En hudfärg man inte gillar? En nationalitet som man inte vill veta av, eller att de vilket kön de har?

    Hat och nervärderande av andra människor har blivit en sån standard och norm i samhället att även de som vill göra något åt allt som är fel, inte längre kan se, förstå eller ens bry sig om det hat som de själva visar.

    Man tar sig en orsak till att hata och se ner på någon – inte för vem den är som person och individ, utan för något som den gjort.

    – På precis samma sätt som homofober ser ner på två män som kysser varandra.

    Det är märkligt hur blind världen faktiskt är, även när den öppnar sina ögon…

Oct 30, 2013 - tankar    Comments Off on ordning och reda

ordning och reda

Hamnade igen i en diskussion hurvida det heter chokladboll eller negerboll. Det märkliga är att de som säger att det heter negerboll samtidigt säger att de inte bryr sig om vad det heter, att det är en fånig diskussion – men samtidigt vägrar att själva kalla det för chokladboll… För de känner faktiskt svarta som också kallar det negerboll, så det är inte alla kränkande…

Jag är inte rasist, men… Jag känner en invandrare som också röstar på SD… och så vidare…

Ibland förstår jag mig verkligen inte på folk – hur man kan å ena sidan säga att det inte har någon betydelse vad de kallas, och å andra sidan verkligen slås för sin rätt att säga negerboll – och mena att det inte är något nervärderande, utan att det bara är ett ord…

Lite som att “fetto”, “Hora”, “Äckel” etc också egentligen bara är ord…

Det hela blev också lustigt när dom som inte förstod vad jag menade tyckte diskussionen skulle läggas ner då “vi” tyckte olika… Undra lite hur man får en diskussion om alla tycker exakt lika?

Jag kan egentligen bara le åt att de tyckte att vi skulle lägga ner och att de inte betydde något, när de samtidigt slogs med näbbar och klor för sitt rätt att säga det – och de var endast de själva som drog fram rasist kortet..

Det blev en löjlig diskussion där de ifrågasatte om man skulle få kalla det vitboll och menade på att det var samma sak, samt det gamla harangen om att neger faktiskt betyder svart, och så vidare… Jag tycker att det är viktigt att jag ger min röst där jag kan – även om jag nu släppt diskussionen där… Då de tycker att det bara är ett ord och att folk skall få säga vad de vill – men ändå inte förstår kopplingen till att Hora, Äckel, Fetto etc också bara är ord, och att med deras logik så borde det vara ok för folk att säga det till varandra också…

Det hela är lite som att överviktiga kan säga Fetto till varandra utan att det tolkas som kränkande – det hela handlar om en maktstruktur och samhällssituation.

Såg just det vanliga och återkommande resonemanget: “neger är bara en variant av negro som betyder svart/mörk!” samt att en afrikan faktiskt sagt att det heter Negerboll…

Dels så kan jag undra om man verkligen säger Negerboll eller Niggerball i USA, Tyskland eller Afrika och sen har man lite dålig koll på detta med historik kring ord etc.

Det var inte alls så att det var Afrikanerna själva som kallade sig för Negrer och jag välkomnar vem som helt att kliva fram till ett gäng afroamerikaner på valfri gata i USA, eller troligen även här i Sverige och säga “Yo, Nigger“, eller “Hej, negrer“…

– Jag tror INTE att de kommer att ta det som “Hej du trevliga och jämlika svarta människa”….

En annan bekant sa sen att i deras hip-hop grupp så hade de med en svart kille, och det var helt OK att säga “Niggaz? ‘Sup with dat?”

Jag svarade med att det var för att han kände samhörighet med er – men jag kan nästan lova att om “Sven” eller jag hade gått upp till honom innan vi presenterats och sagt “Nigga“, så hade hans reaktion blivit annorlunda.

Nu avföljde jag i alla fall den där tråden i den gruppen, på samma sätt som jag avföljt 1700-talet och gått in i 2000-talet.

Men innan jag gjorde det så noterade jag att man försökte prata om att negro betydde svart.

Fast ser vi på latinen och samhället däromkring, så var det väl så att de hade just slavar från Afrika? Eller var det så att de någ de “negros” som jämställda och gav dem samma plats i samhället?

Historia är intressant

Blev dessutom rättad i tråden. Den amerikanska översättningen av Neger är inte Nigger utan Negro. Känns skönt och viktigt att rätta till det, för jag tror verklige att det kommer att göra en stor skillnad på hur man blir bemött av den där gruppen afroamerikaner, då de verkligen kan känna och förstå skillnaden mellan Nigger och Negro.

– Ibland tar det lång tid för polletten att trilla ner för folk.

Egentligen orkar inte jag med såna folk, men samtidigt så känner jag att jag har orken och kraften samt att det tyvärr är viktigt att jag som man faktiskt ställer mig upp och försöker bemöta sånt, då detta bara är ett symptom på en människobild som tyvärr ofta går ut över kvinnor och de som inte har ork eller kraft att göra sin röst hör – så jag gör bara vad jag själv känner att jag måste.

Samt att jag lovat mig själv att aldrig stå tyst bredvid eller känna efteråt att jag skulle sagt något. Men jag har verkligen fullförståelse för alla dem som möter detta på nästan daglig basis och tillslut inte har ork eller kraft att bemöta det.

Detta är typ mitt sätt att säga tack till dem, för att de vågar vara dem de är och visa att jag kan stå upp för dem när de inte orkar.

Så jag uppskattar verkligen allt engagemang och reflektion som jag fick i tråden på min egen Facebook vägg, för det ger mig en känsla av att trots att det ibland känns som om man står där själv – så finns det en stark massa bakom en.

En bekant skrev: “Visst är det galet, det är som en människa skulle ställa sig mitt på vägen o hytta med näven 1967 å kräva att få fortsätta o köra på vänster sida om vägen bara för att man alltid har gjort det tills då…. men sen tror jag man ibland inte ska blanda ihop andra ord med varann dvs att låta varje ord ha sin diskussion. Man kan ju ha olika åsikter i de olika frågorna.
Visst det stod negerbollar i min första kokbok gamla “Barnens kokbok” tom men jag lever idag 2013 å det gör mig inte ont o säga chokladboll så det gör jag. Goda är dem med!

Jag kan inte annat än att hålla med henne fullständigt. De andra orden är mest för att sätta ett perspektiv för dem som just påstår att det “bara är ett ord”, vilket också ofta antingen är människor som inte själva innefattas av ordet – eller människor som på ett eller annat sätt blivit tvingade till att acceptera just dem orden om en själv.

Oct 22, 2013 - tankar    Comments Off on Träaktighet

Träaktighet

Såg denna text som var allmänt riktad i en grupp på Facebook:

    Wall of text! Kände bara att jag var tvungen…
    Det finns ett bra sätt att få igång mig, och det är att spela offer. Oavsett om det är killar eller tjejer, så kommer jag att säga vad jag tycker, och det är sällan trevligt att höra som mottagare, men det är sanning för majoriteten, även om de flesta skulle varit bra mycket mer PK än mig.
    Jag skalar av sanningen in på bara benen och serverar den i sin enklaste och mest koncentrerade form, det som blir kvar när man skalat bort lull, fluff, offermentalitet, uppmärksamhetshoarding, tyck-synd-om-mig bullshit och allt annat dravel.
    Många blir kantstötta och tjuriga, men det skiter jag högaktningsfullt i. Är man vuxen ska man bete sig som en vuxen med, och ha så pass självdistans att man kan ta kritik.
    På samma sätt måste man kunna ta till sig av positiv kritik, och inte hela tiden lyfta fram sig själv som ett offer med allehanda Nej men jag är inte… och jak kan inte… och ingen tycker som jag… eller annat dravel.
    Sanning, hävdar jag. Ja men då är genast viktigpettrarna framme och undrar “Hur vet du vad sanningen är?” Svaret är enkelt: Det gör jag inte. Sanning är subjektivt. Väldigt subjektivt om man ska vara noga. Så med det kan vi också begrava SD-retoriken, eller Aunt Sally/ Strawman arguments som det också kallas (kolla gärna upp dessa fenomen) som går ut på att fokusera och plocka ut endast en liten del av ett helt sammanhang och dissikera det till sin egen fördel i slutändan. Förkastligt och amatörmässig retorik, för att inte tala om barnsligt och oinformerat.
    Vi gör alla val här i livet. Som en vis gubbe sade en gång “Livet är summan av olika val”, och vi väljer själva… Vi väljer om vi vill vara offer eller ynk, som på intet sätt är attraktivt för någon, vilket i sin tur förstärker den negativa självbilden och spiralen är i full gång mot botten.
    Eller så väljer vi att vara tillfreds med oss själva, och dra nytta och fördel av alla små saker i livet. Problem är bara en möjlighet i förklädnad var det någon annan tänkare som sade en gång, och det ligger otroligt mycket i det.
    Vi väljer att inte ta till oss av positiv kritik, eftersom det tillgodoser vårt behov av uppmärksamhet. Det bygger på att människor i grund och botten är intresserade av andra människors välbefinnande. Det är väldigt basic instinkter vi snackar om nu.
    Jag (A) får mitt belöningscentra triggat genom att hjälpa någon (B), och (B) får sitt belöningscentra triggat genom att tillskansa sig uppmärksamhet.
    Så enkelt är det.
    Problemet här är bara att (B) har ett destruktivt beteende, både för sig själv och sin omgivning. Det går ganska fort för (A) att gå från att känna sig glad över att ha hjälpt, till irritation att hens hjälp inte tas emot, trots att den efterfrågas. Då blir (B) plötsligt en belastning och en negativ influens i (A)s liv, och (A) väljer bort (B).
    Slutsaten blir då:
    Välj. Gör ett val, och jobba mot det målet.
    Jävla offer…

Självklart så kunde jag inte låta bli att svara…

    Jag läser texten och fastnar direkt på raden: “Är man vuxen ska man bete sig som en vuxen med, och ha så pass självdistans att man kan ta kritik.“.

    Är det inte också att vara vuxen att kunna respektera andra, att inte kränka folk och att lära sig att vi alla är olika. Tycker inte det låter speciellt vuxet att köra sitt eget race och strunta i om folk blir sura och kattstötta, det känns ganska naivt och omoget, samt i min värld så signalerar det också en brist på empati – något som är ytterst väsentligt att ha om man skall kunna ge andra människor råd. För saknar man det, så kan man ju inte heller sätta sig in i den andres situation och därför så blir ens råd helt betydelselös…

    Sen är det ofta så att de som tycker synd om sig själva och är utåt agerande med det, är ofta det på grund av vad de gått igenom, vad de lärt sig och ytterst sällan för att de tycker att det är lätt eller en kul grej. Man kanske har lärt sig att det är enda gången som någon säger något till en? Sen är det också så att även om man kanske skriver att man ändå tycker att man är dum eller ful, trots att andra sagt det motsatta, så betyder det inte att man inte tagit det till sig – det är kanske bara så att det tar väldigt lång tid att smälta och verkligen känna det… Och tyvärr så hinner det ofta komma folk i mellan så trycker ner personen igen och dravlar om att de tar på sig en offerkofta och att det “bara” är att rycka upp sig… Så enkelt, så simpelt, så trångsynt, och så fel…

    Alla har vi val att göra, så långt stämmer det. Men skillnaden ligger i att visa människor kan välja mellan ett ruttet äpple och ett ruttet päron, medan andra kan välja mellan en god bok och en oxfilé. Man måste kunna se till individen och förstå att det som vi ser av andra är bara den ytterst ytan av vad de har inom sig och endast svaga spår av vad de kan gått genom i livet.

    Att inte ha ork eller kraft innebär INTE att man faktiskt har lite ork och kraft undangömt i ett litet förråd som man kan ta fram då det verkligen behövs. När det tar stop så tar det oftast totalt stop – och då finns det ingen möjlighet att söka hjälp, ens om man innerst inne vill.

    Sen är det så att olika människor kan behöva olika hjälp och olika stöd för att komma igång. Nu kan jag inget om bilar, men jag kan tänka mig att det är samma sak som att stå och fylla en tom tank med diesel, till en bil som går på bensin, eller något liknande. “Meh, jag fyllde ju på tanken varför vill inte bilen köra?”.

    Man måste vara lyhörd, empatisk, kunna lyssna och framför allt; kunna kommunicera, om det är så att man vill hjälpa någon och om man vill att någon riktig förändring skall ske. (och det kan ta ett tag innan någon faktiskt vågar lyssna på vad man säger och sen ytterligare ett tag innan den tar in det, följt av ytterligare arbete för att börja försöka göra något åt det)

    Att kalla andra som inte klarar eller orkar att göra saker, för “Jävla offer“, tycker jag förklarar väldigt väl varför de som mår dåligt fortsätter att må dåligt – just för att det finns folk som inte drar sig för att kliva på dem, istället för att hjälpa, eller bara gå runt och gå vidare…

    – Självklart så finns det bättre platser än i en grupp för uppskattning av mänskliga former för att hitta hjälp och stöd, men samtidigt så kan jag tycka att de flesta här borde ha en känsla för hur det är att ha det tungt och stå utan för – och att man då kunde ha lite högre tag, samt visa lite extra omtanke (eller bara hoppa över elakheter och låta andra som orkar och vill, vara stöd) – istället för denna evig jakt på den egna rätten att få säga vad man vill till andra, och om de tar illa upp så är det deras problem, liksom?

    I jakten på vad som är rätt och fel och vad som är sant och falskt, så känns det som vi hela tiden glömmer bort att det är människor som vi bemöter…

    Kommer att tänka på denna klassiska och ständigt återkommande bild, som handlar om alla människors olika förutsättningar och att det inte “bara” är att göra något för att man själv anser att det är enkelt och självklart:

    Att klättra i träd

Han svarade med:

    haters gonna hate… Jag är ledsen att jag ger uttryck för MIN åsikt… Alla hatar mig! Min åsikt är inte värd något! Alla bara hackar på mig! Buuuhuuuuu…..

Varpå jag replikerade:

    Fast, det var ju du som började med att “hata” på folk genom att kalla dem jävla losers och sen gjorde du klart att du tyckte att man skulle ha självdistans till att ta kritik – och istället så gör du precis så som dem som inte kan ta till sig när folk försöker vara snälla och hjälpa dem… Du bara borstar av dig det och låtsas som ingenting. Intressant

Därefter skrev han:

    Du borde nog ha fastnat för ett annat stycke istället, tror jag. Låt mig citera mitt första inlägg:
    “Sanning, hävdar jag. Ja men då är genast viktigpettrarna framme och undrar “Hur vet du vad sanningen är?” Svaret är enkelt: Det gör jag inte. Sanning är subjektivt. Väldigt subjektivt om man ska vara noga. Så med det kan vi också begrava SD-retoriken, eller Aunt Sally/ Strawman arguments som det också kallas (kolla gärna upp dessa fenomen) som går ut på att fokusera och plocka ut endast en liten del av ett helt sammanhang och dissikera det till sin egen fördel i slutändan. Förkastligt och amatörmässig retorik, för att inte tala om barnsligt och oinformerat.”
    Begrunda gärna detta, och sedan tar du i beaktande mitt svar på ditt inlägg, och då hoppas jag du kan förstå sarkasmen och ironin i det inlägget.
    Att sedan använda kraftord som “hata”, är ju att projicera dina förutfattade meningar på mig och tillskriva mig egenskaper jag inte egentligen har eller besitter.

Mitt svar:

    Varför ser du själv inte just det stycket som jag fastnade för?

    Det längre stycket som du kommer med handlar om något annat, och något som är vanligt att folk kommer med efter att de kränkt någon. “Du är ful!” följt av, “men det kanske inte alla tycker eller inte är sanningen.”. Saken är den att det man säger först har ett syfte och är också det som sätter sig hos den som tar emot det. Många sluter sig direkt efter det för att skydda sig själva från att bli mer sårade. Men som du själv skrev, innan du vägde sanningen, så “skiter du högaktningsfullt i det“. Alltså, oavsett vad som är sant så känner du att det du har att säga, hur mycket det än kan såra och skada, har en rätt att sägas.

    Det känns lite som när barnen lekte “luften är fri” på dagis när de retade varandra. Det hela känns inte som det hänger ihop med resonemanget om att vara vuxen, men däremot så kan man koppla det till att du själv gör ett aktivt val av att hellre såra andra än att låta dem få läka i fred, då du aktivt delar med av din subjektiva sanning in på bara benen etc.

    Jag läste hela ditt inlägg och svar, och kan då passa på dig att upplysa dig om att när det gäller folk som mår dåligt och känner sig utsatta så är “sarkasmen och ironin” en extremt dålig form att använda sig av, speciellt då den är otydligt och man inte behärskar den till fullo.

    Sen så kom mitt användande av ordet “hata” (även förra gången inom citat tecken) i mitt efterföljande inlägg, utifrån det svaret som du själv skrev sarkastiskt precis innan: “Alla hatar mig! Min åsikt är inte värd något! Alla bara hackar på mig! Buuuhuuuuu…..“.

    Så, så mycket för de sk. projektionerna

…sen så skrev han:

    “Jag blir väldigt nyfiken… Vad är syftet med dina inlägg egentligen?

Så jag svarade helt kort:

    väldigt enkelt: Bemöta det som du skrev. Vad var syftet med det du skrev?

Fick detta till svar:

    Att uttrycka min personliga åsikt var syftet, eftersom folk tydligen kände sig kränkta av att jag hade en sådan.
    Varför tycker du att det finns ett behov av att bemöta det med en debatt? Hade det inte varit lämpligare med DIN åsikt istället på självömkan och hur man undviker att falla in i ett destruktivt förhållningssätt till omgivningen?

Mitt svar blev:

    Men vänta lite – Du tyckte att du fick uttrycka din personliga åsikt, men när jag uttryckte min personliga åsikt så tar du illa upp och tycker det är fel? Lustigt
    Jag trodde att meningen med inlägg var att folk skulle läsa och svara på dem, tänk så fel jag hade

Han kontrade med det djupa och utvecklande svaret:

    Men hur ids du?

Så jag avslutade med:

    Du vet att du själv nu agerar precis så som du klankade ner på andra för att de gjorde, i ditt första inlägg. Du kan se det själv va?

Tänk att jag ständigt både blir så själsligt trött på människors ibland totala brist på empati eller förmåga att tänka på andra än sig själv och att jag ständigt skall förvånas över att det verkligen är så bland så många?

En av mina bästa vänner fick läsa, och hon kommenterade det hela med samma uppgivna tröttsamhet som jag, men skrev även detta otroligt tänkvärda:

    “Min första reaktion var däremot hans ordval ” Positiv kritik” . Det är som att säga att något är “skitgott” eller “enormt litet”.
    Kritik är alltid negativt, kan möjligen vara konstruktivt, men aldrig positivt…”
Oct 3, 2013 - tankar    Comments Off on Berättelse

Berättelse

Både det ena och det andra vidarebefordras och skickas vidare över Facebook – i många fall så är det citat som är fel citerade, eller krediterade fel person, eller så är det allt för snusförnuftiga små saker alternativt saker som man skall trycka på Like för att visa att man stödjer…

Men då och då kommer det upp texter som verkligen berör, som t.ex. en text av en kvinna som blivit våldtagen. En så otroligt stark och utelämnande text att jag inte ännu vet om jag bör lämna ut den på en blogg så här, men sen så finns det också andra texter som är starka och berör, utan att att de skär så djupt även om de grabbar tag om ens hjärta.

Detta är en av dem:

    Äkta kärlek. – En sjuksköterska berättar.

    Klockan var cirka 8:30 på morgonen när en äldre herre i 80 års åldern kom till mottagningen för att se över sitt sår och ta bort ett par stygn från sin tumme. Han förklarade att han hade lite bråttom till ett möte kl 9:00

    Jag lyssnade och bad honom sätta sig i väntrummet. Jag visste att det skulle ta längre än en timma innan någon skulle kunna hjälpa honom men sade inget om det till honom. Jag såg hur han angeläget med jämna mellanrum tittade på sin klocka och bestämde mig därför att undersöka hans sår på en gång eftersom jag ändå inte var upptagen med en patient.
    Vid närmare undersökning såg jag att hans sår hade läkt fint. Högg tag i en av läkarna för att kunna ta bort suturerna och göra rent såret. Jag och den äldre mannen började konversera medan jag tog hand om hans sår. Jag frågade honom om han hade ytterligare läkarbesök eftersom han hade så bråttom. Han svarade nej och berättade att han behövde komma vidare till sjukhemmet för att ta hand om sin sjuka hustru och ge henne frukost.

    Jag frågade honom om hennes hälsa och han berättade för mig att han hade skött om henne en längre tid eftersom hon hade Alzheimers sjukdom. Jag frågade om hon skulle bli upprörd om han blev lite sen. Han svarade då att hon inte längre visste vem han var och att hon inte hade kunnat känna igen honom de senaste fem åren.

    – Och ända går du dit varje morgon även om hon inte vet vem du är? frågade jag överraskat.

    Han log medan han tog min hand och lade den i sin hand och sade.

    – Hon vet inte vem jag är men jag vet vem hon är.

    Fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka och tänkte att det är sådan kärlek som jag vill ha i mitt liv.

    /Sjuksköterska

Det var helt omöjligt att hålla tillbaka tårarna för mig.

Sep 30, 2013 - tankar    1 Comment

Eftertänksamhet

Våldtäkten mot den 15 år tjejen var precis lika vidrig som ALLA våldtäkter är, och att hon dessutom “straffades” av rättsväsendet är en katastrof. Helt ofattbart!!!

Tycker däremot att det är otäckt att se hur namnen på de killarna som sägs ha våldtagit börjat spridas över nätet – har någon av er som sprider dem ens försökt att kolla upp varifrån namnen kommer, så att det inte bara är någon som utnyttjar tillfället att sprida namnen på några? Har ni tänkt att någon kan ha en agenda att sprida just deras namn? Läser ni kommentarerna som följer?

– Dessutom så mår jag illa när jag läser kommentarerna och ser hur folk å ena sidan säger att det inte handlar om rasism, men sen så handlar var och var annan kommentar INTE om de sex killarna – utan om INVANDRARE som grupp.

I mina ögon så är det ni gör inte helt olikt det som de gjorde mot kvinnan/flickan. Vill ni att de skall få sitt straff – var på domstolen och agera INTE lynchmob, för DET gör absolut inget bättre…!

VAD tror DU att folk kommer att göra när de har namnen? Hur gör det något bättre? Jag tycker vad de gjort är vidrigt. INGEN tvekan om det. Vad rättsväsendet gjort är helt ofattbart och fruktansvärt – men INGET av det rättfärdigar att hänga ut namnen på folk utan att man själv verkligen kontrollerat att det är de personerna och att man själv förstår vad kommentarerna leder till och hur INTE bara dessa förövare drabbas – utan även deras släkt som inte har någonting med saken att göra, samt hela den samhällsgrupp som de tillhör…

SNÄLLA tänk efter – före!

Skriver man ut att det är sex invandrare, och inte sex killar – så gör man sin agenda VÄLDIGT tydlig. Det handlar INTE om att exponera de sex KILLARNA som utförde våldtäkten – utan det handlar solklart om en helt annan agenda och om att lägga det på en hel grupp.

Originalposten som jag sett spridas via Facebook börjar med orden: “Namn och ålder på dom sex invandrarna som våldtog…“. INTE “Namn och ålder på dom sex killarna som våldtog…” eller inte ens “Namn och ålder på dom sex svinen som våldtog…“. Utan det poängterades tydligt vilken samhällsgrupp de till hörde.

I kommentarerna som följde kan man bl.a. läsa: “Fyfan! Skicka hem dom jävlarna!“, “förbannade jävlar invandrare.“, “Inte undra på att min gammal mormor röstar på sd kanske dags att följa hennes fotspår? för på hennes tid då var det finnar som var utlänningar men dom jobbade och slet.. vad har vi ni ? alla möjliga sorter som varken jobbar lr lyfter en hand det ända dom gör är att kräva kräva kräva , snart höjer dom väl skatten så vi kan bjud in fler människor till Sverige! det skulle finns mer utlänningar som blir “för svenskade! ” fy fan dom är bara för underbara! dom jobbar åker volvo v70 äter gris och dricker snaps till sillen“, “NÅGON GÅNG KOMMDR JAG BLÅSA UT ERA LJUS… Jävla svin“, “Gruppera sig och leta rätt på satyget kanske?!“, “Jag ger dem en vecka sen har jag eller någon annan knutit av ett fälgkors i deras vidriga jävla äckliga vidriga sönderknullade huven..!!“.

Som de flesta kan läsa och förstå, så handlar INTE kommentarerna om sex killar – och man skulle INTE skrivit samma sak om det var sex svenska namn. Någon försöker påstå att det hade varit samma sak om det hade varit sex svenska namn – men kommentarerna visar tydligt på att det INTE hade det varit.

Sen kan man fråga sig. Om DU skulle döda dem. Vad gör det dig då till?

Våld föder ALLTID våld och det löser ALDRIG något!

Sep 29, 2013 - tankar    1 Comment

Domare Sven Jönson

Vidrigt, så jävla vidrigt!!!!

Första gången blir jag ändå faktiskt glad över att man namnger en person i tidningen: Domaren Sven Jönson. Jag brukar inte gilla när man hänger ut folk som bara gör sitt jobb, men i detta fall så känns det som han gjorde allt annat än sitt jobb. Han skall tolka lagarna som är skrivna för att skydda oss alla. Lagarna är gjorda för att människor skall vara säkra och känna sig trygga – inte tvärt om!

– Han borde bli fråntagen sin licens till att döma och utöva svensk lag, om man inte kan göra det utifrån att skydda de svaga.

Sen så sprids det en helt fantastisk text av Linda WallenbergFacebook, som hon riktar till Svea Hovrättspresident Fredrik Wersäll.

    Till Svea Hovrättspresident Fredrik Wersäll

    Hej Fredrik, hoppas du har haft en fin höstvecka här i Stockholm
    Tänkte bjuda in dig och dina kollegor till en liten tillställning nästa fredag. Det kanske börjar med lite snittar och ett par glas champagne för att senare bli ett par, eller många, drinkar i den öppna baren.
    Då kanske jag ser till att du dricker lite mer än du brukar, fyller ditt glas och smeker dig över ryggen lite, precis som en gör när man är lite sugen på någon. Och när du sen vid tolv-rycket inser att du är för berusad för att vara kvar så sätter jag oss båda i en taxi hem till mina polare som har fest.

    De kanske hjälper mig att få in dig i lägenheten och ner på en säng. Jag kanske tar av dig kläderna och tar din mobiltelefon. Jag tänker mig att du sluddrar och protesterar och hur jag skrattar lite och kanske säger ”Shit va full han e!” till mina polare. Vi garvar lite till när du råkar rulla av sängen och står naken på alla fyra och svajjar!

    Sen hämtar jag mina dildos och klär av mig själv. Du kanske börjar säga ”nej, nej, nej” när du känner den första dildon pressas mot din bak.
    Men jag är ju som sagt kvinna och för mig och mina systrar är ett NEJ mer att betrakta som en valfri moralisk vägvisare än ett VETO.
    ”Äh”, säger jag kanske, ”Sluta sjåpa dig som nån jävla liten grabb! Ta det som en kvinna!” För jag tillhör också den femtedel av jordens kvinnor som själv varit utsatt för sexuella övergrepp, så jag kanske inte har någon förståelse för ditt gnäll. En får ju ställa upp ibland!

    Hur som helst, jag trycker in dildon och nu kanske du gråter och jämrar dig men du skriker faktiskt inte: Sluta, jag vill inte! Så jag kanske tror att du är ledsen för något annat. Jag kanske blir väldigt upphetsad och sätter mig då rakt på ditt ansikte. Du kanske får svårt att andas med mitt kön i din mun. Du typ fäktar med armarna och klämmer in fingrarna i mina lår men helt ärligt nu Fredrik, DU SÄGER FAKTISKT INTE SLUTA!

    Jag kommer, skönt, och klär på mig mina kläder. Du kanske ligger där och flämtar efter luft och sluddrar och gråter. Kanske har din kattunge dött i veckan? En kan ju bli rätt sentimental när en har druckit.

    Mina polare, som sitter i vardagsrummet och fipplar igenom din telefon och asgarvar åt dina foton, frågar hur det var. Jag kanske häller upp ett stort glas vin och säger att det var hur skönt som helst men jag tror att hans hund eller nåt har dött för han e lite grinig.
    Eva garvar till och säger ”Ja men va fan, lite sex blir man ju bara gladare av.” Hon går in i sovrummet och låser dörren efter sig.

    Sen är det Saras tur, Linas, Cassie och Beas. Bea säger att han typ inte rör sig. Han är väl utmattad, grabben!
    Vi kanske ringer ett nummer ur hans mobil och säger att Hej, Fredrik är lite full och behöver skjuts hem. Ja, vid Telefonplan, hej hej.

    Sen, flera veckor senare får vi kanske höra att vi typ har VÅLDTAGIT dig! Och vi ba´ VAAA? Våldtagit? Hur menar dom då? Han sa aldrig Nej, jag vill inte ha sex med dig (oss). Han sa inte SLUTA. Han sa inte ett jävla skit, kanske vi tänker då. Bara låg där och smågrina och knep ihop ögonen som nån jävla liten pöjk. Vi kanske pratar i gänget och ingen minns att han sa NEJ SLUTA JAG VILL INTE. Vi kanske är så jävla härdade av våra egna erfarenheter som kvinnor så vi inte ens kan se att vi gjort något fel.

    Vi kanske tänker att han ville. Varför skulle han annars dricka så där mycket och sätta på sig deodorant och slips och följa med mig hem i en taxi? Nä, är det något vi lärt oss så är det SKYLL DIG SJÄLV.
    Är du så jävla dum att du blir så där full och sen inte ens säger NEJ så att en hör det, då kan du ju inte skylla på någon annan sen, Fredrik!

    Men vi är ledsna för ditt marsvin, Fredrik, det är vi faktiskt.

    1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).

    Och ett litet PS på det…

    Den som avtjänar fängelse på viss tid skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller 7§, friges villkorligt. när två tredjedelar av strafftiden, dock minst en månad, har avtjänats.

    Mvh Linda Wallenberg och mina polare

Sep 26, 2013 - tankar    Comments Off on Delaktighet

Delaktighet

En vän skrev en förfrågan på Facebook idag:

    Mina vänner!

    Vad är era 3 högsta önskningar just nu?
    Om man bortser från tex att man önskar att man själv och familjen får vara frisk

    Tell me

Jag svarade snabbt:

1. Att få leva
2. Att få uppleva
3. Att få återuppleva

Men så läste jag lite vad andra hade skrivit, och en kvinna som jag inte känner eller sätt något av tidigare skrev: “1. Att gå ner i vikt….“. Jag skickade henne ett litet och spontant mail:

    Hej! Ville bara skicka ett litet meddelade efter att jag läste ditt svar på Lottas vägg och tre önskningar.
    Jag har gjort en sån viktoperation som Lotta, och jag hade dessutom ett smalt liv innan jag gick upp i vikt, så jag vill bara säga dig – sätt inte vikten som någon mål, någonsin.

    Du duger och mer där till precis som du är, och är det så att du söker män så ser riktiga män annan än midjemått samt om du får ett förhållande efter din viktnedgång, så kommer alltid fråga att ligga i ditt bakhuvud – och du kommer aldrig att tro på hans/hennes svar om att vikten inte har någon betydelse.

    Med allt detta ville jag egentligen bara säga en sak. Du är en fantastisk och unik människa precis som du är. Önska dig aldrig att du vore annorlunda!
    Kram

Det är så ofta som man har tankar och sånt som man känner när man läser vad folk skrivit – och någonstans har jag insett att man faktiskt kan dela med sig av dem via nätet, istället för att vara tyst och komma på att man skulle ha sagt något flera dagar senare – så som det ofta är i verkligheten.

Pages:12»