Tagged with " Omar Mustafa"
Sep 20, 2013 - tankar    Comments Off on Livets offer

Livets offer

Reading Time: < 1 minute

Det hela får mig till att göra en liten intressant koppling till SD som i stort har samma religiösa världsbild. Trots att de verkar och agerar så oansvarsfullt inom politiken, så är det spännande att förstå att de troligen också är emot abort och att alla dessa arga unga och medelålders samt gamla män faktiskt aktivt skyddar sig själva med kondomer och liknande.

– För jag har ännu inte sett något från SD’s håll om hur fruktansvärd den religiösa världsbild som denna politiker bär med sig är, så det måste ju vara en del av vad de anser som sk. äkta svensk kulturarv och så vidare.

Apr 16, 2013 - tankar    Comments Off on att få tro eller inte tro

att få tro eller inte tro

Reading Time: 4 minutes

En nära vän skickade mig en text på facebook ang. Omar Mustafa, med orden: “En bekant till mig delade detta och jag tänkte att det kunde vara intressant för dig att läsa vad motståndarna skriver“, sen följde en text som egentligen inte alls handlade om Omar Mustafa, utan var den sedvanliga västerländska kritiken mot Islam.

Jag läste igenom den – vilket min vän inte hade gjort, och påpekade att jag läst oerhört mycket från den sk. motståndarsidan, då de är nästan maniskt aktiva i alla trådar och inlägg. Jag förklarade att detta var bara kritik mot en religion och inte han personligen. Det handlar om att vara emot islam, en religion som väldigt många i Sverige har som sin tro – både män och kvinnor…

Jag försökte snabbt förklara att deras resonemang är samma som att anklaga alla svenska kristna att tycka samma sak som den konservativa kristna högern i USA, eller att de som är för kapitalism att se ner på människor.
Och så vidare.

Orsaken till det hela som skett i Sverige handlar INTE om Islam i sig, vilket motståndarna inte bryr sig om. Det handlade bl.a. att han träffat vissa personer och inte tagit offentligt avstånd till de ANDRAS åsikter och så vidare. Anklagelserna var många, låga och ogrundade.

Men läser man bara motståndarnas resonemang så missar man till och med vad media drevet felaktigt anklagade honom för och vad som blev grunden till hans avgång – vilket INTE var Islam i sig.

Grunden är ÄVEN att vi säger oss ha religionsfrihet här i landet – vilket skall ge honom rätt att fritt utöva sin religion. Men INGEN politiker har sparkats för att den varit kristen, trots att kristendomen också har en människosyn som stundtals är förfärlig – som t.ex. sin syn på homosexuella….

Men min vän förklarade att det inte handlade om varför han sparkades. Utan att han borde inte ens tillåtits bli invald, inte p.g.a. av att han är religiös utan p.g.a. att han är AKTIVT religiös.

Jag kan till viss del hålla med i grundtanken om att religion och politik skall vara två olika saker, MEN samtidigt så skall politikerna representera Sverige och idag är vi ett land med väldigt många aktivt troende Muslimer och som samhälle så gör vi inte den distanseringen när det kommer till kristendomen – det är DÄR poängen i det hela ligger…

Den dag som vi gör SAMMA SAK med kristendomen, då kan vi föra en debatt om hurvida någon enskild politiker skall fråntas sin plats för att han är aktivt religiös.

Det är min poäng.

Så länge som vi TILLÅTER aktivt kristna att vara politiker, så bör vi också tillåta andra utöva andra religioner aktivt. Vi TILLÅTER ju t.o.m. främlingshatare att ha ett eget parti, men en enda inröstad medlem skall sparkas för att han aktivt är religiös i en religion som inte är samma som vår?

Rätta till det grundläggande problemet istället för att få det att handla om något annat liksom….

Sen kom det ett resonemang som fick mig att hoppa till lite: “Du får inse att de politiker som vill sympatisera med Hitler eller inbjuda människor människor som sympatiserar med Hitler, de väljer att tillhöra ett parti med samma åsikter. Främlingshatare väljer ett främlingshatar parti. Hur tror du han skulle passa in där tex? En politiker som är aktivt kristen väljer att tillhöra ett kristet parti. Vill man vara aktiv muslim och politiker så bör man starta ett sådant parti. Om han har åsikter eller sympatier som inte är enligt de övrigas så passar man inte in.

Vilket fick mig att undra om det inledande resonemanget, vilket fick i sammanhanget det konsekvensen att Socialdemokraterna måste vara ett utifrån tidigare resonemang om Islam, ett kvinnohatande parti e.t.c., i och med att han valde att tillhöra det partiet?

Vännen förtydliga och sa: “Nix, men han borde kanske valt ett sådant parti” och la till “Jag tror förövrigt inte alls att alla muslimer är kvinnohatare eller homofober.

Sen förde jag själv ett resonemang där jag nu hoppades att man gjorde en undersökning om vilka i samtliga partier som är AKTIVT religiösa och att man använde samma regler för dem, som man vill göra gällande för Omar Mustafa.

En annan bekant skrev att det “Islamska hotet” som hela tiden dyker upp, påminde väldigt mycket om det Judiska hotet som man en gång i tiden trodde på. Tänkvärt.

Sen såg jag ett till fantastiskt talande och tankeväckande inlägg från en gammal skolkamrat:

    “Vem sitter på makten över “får”, i “vem som får uttala sig”? Ingen! Det är lyxen med att leva i en yttrandefri stat! Däremot verkar väldans många förväxla att bli motsagd med att bli “tystad”. Tips: kör lite prao i Belarus, Honduras, Kina, Saudiarabien mm och säg lite obekväma saker offentligt där …”

Det jag tycker är lite skrämmande, och talande om samhället i stort, är att min vän inte var så intresserad egentligen – men tyckte det var viktigt att jag fick ta del av den andra sidan i just detta. Även om min vän aldrig sagt så när det kommit till Sverige Demokraterna eller liknande (Nu är vännen verkligen inte någon som sympatiserar med främlingshat, rasism eller något liknande), men just när det kommer till detta med religion så blev det plötsligt väldigt viktigt – även om vi i alla tider svalt kristendomen utan att ifrågasätta den på något större sätt – utöver tycka att det är fånigt att vi inte längre får sjunga de sånger vi alltid sjungit eller ha skolavslutning i kyrkan o.s.v.

I ena stunden så slåss vi hårt mot gamla regler och säger att de måste anpassas, i nästa stund så slåss vi hårt för gamla regler och säger att de inte skall behöva anpassas.

Vi behöver stanna upp och se det hela i ett större perspektiv och förstå vad ett land och ett samhälle är och vilken roll både religion och politik har i det.

Någonstans så har vi glömt bort allt, och går på allt…

Apr 15, 2013 - tankar    Comments Off on Viljan att stå upp i regnet men oförmågan att kunna

Viljan att stå upp i regnet men oförmågan att kunna

Reading Time: 2 minutes

Idag skulle jag gått på Jag stödjer socialdemokrati men inte islamofobi som handlar om socialdemokratiska partistyrelsens obehagliga behandlade av Omar Mustafa, som jag själv också skrivit lite ytligt om här, om att våga stå upp med tiden…. (Sen har jag SJÄLVKLART också skrivit under uppropet som finns här: Upprop för en socialdemokrati utan islamofobi.)

Men tyvärr så har min rådande ekonomi som sjukskriven och utförsäkrad, fått mig att göra valet mellan att åka tunnelbanna eller att köpa frukostbröd till mina barn och lite mat till mina katter. Det känns fruktansvärt att något sånt skall kunna vara ett hinder för att visa att man står upp för människor.

Men jag lovar att prata med mina barn om det och försöka föra en diskussion med alla som jag möter, kring vikten av att ha röster som hörs.

– Dagens samhälle ser inte ut som det gjorde förr, så vi måste börja våga vädra gamla cementerade värderingar och se över hur verkligheten är idag och framför allt i morgon. Vi måste ta med oss historien till framtiden, inte föra framtiden tillbaka till historien.

En av mina vänner sedan över 30 år tillbaka, och aktiv inom Arbetarrörelsen, skrev ett inlägg på Facebook som säger ganska mycket om hur fel allt blivit idag, han skriver:

    Socialdemokraterna – rörelsen jag sympatiserar med och varit medlem i i 30 år – är idag ett parti utan integritet. Ett rö för vinden i medieblåst. Jag anmäler mig härmed för uteslutning på följande grunder:
    Islamofoba böjelser – Jag betraktar Per Gudmundson (SvD:s kraftigt islamistkristiske ledarskribent) som en vän och brukar både läsa och lyssna på honom utan att alltid ta publikt avstånd. Jag har vid flera tillfällen haft israeliska ungdomar boende hos mig som på allvar framfört åsikten att de vill driva ut alla muslimer ur staten Israel och mandatet Palestina. (De var medlemmar i israeliska labours ungdomsförbund). Jag har heller inte då tagit publikt avstånd, inte ens slängt ut dem. Jag har sett partiledardebatter med Jimmie Åkesson utan att i efterhand ta publikt avstånd och har därmed legitimerat honom som politisk kraft.
    Antisemitiska böjelser – Jag har muslimer i släkten, muslimer som på allvar anser att Israel bedriver apartheidpolitik och att detta hänger samman med att det är en judisk stat. Jag har vid flera tillfällen lyssnat till antisemiter och tagit del av deras skrifter, oftast utan att därefter göra avbön i medierna och be om ursäkt. Jag har offentligt tagit avstånd från partiets israelpolitik, särskilt under Göran Perssons tid.
    Min uppenbara homofobi – Jag har i hela mitt liv agerat heteronormativt. Jag har skämtat om bögar och flator. Jag har aldrig omfattat queerteori och jag tycker Fab5 var ett töntigt teveprogram och har uttryckt detta offentligt. I min ungdom agerade jag också mot homosexuellas rätt till adoption, något jag ändrat mig kring men aldrig tagit avstånd ifrån.
    Min illojalitet mot partiet – Jag tycker partiprogrammet är dåligt skrivet och därtill för långt och ideologiskt både svagt och vagt. Det är bara början: Jag skrattar högt åt partiets politiska riktlinjer som är babbliga och löjligt fulla med floskler och inkonsistent politik. Jag delar inte partiets uppfattningar i enskilda frågor. Jag betraktar inte VU:ts uppfattningar som mina personliga åsikter.

    Nu väntar jag från besked från min Arbetarekommun om att jag inte längre är önskvärd som medlem eller förtroendevald.
    Kommer jag få ett sånt samtal, nä knappast, jag är ju vit, blond och kristen.

Apr 13, 2013 - tankar    1 Comment

om att våga stå upp med tiden…

Reading Time: 2 minutes

Kan inte låta bli att bara spontant fundera på hur många andra som skulle behöva gå från de borgliga partierna och SD – om de skulle behandlas och granskas samt behandlas lika hänssynslöst som man gjort i fallet med Omar Mustafa? Jag tror och hoppas att detta kommer bli ett uppvaknande för många att rasismen inte bär någon färg och att den finns överrallt – och måste bekämpas aktivt och inte i det varsamt tysta…

Jag tror inte massmedia har så stor kraft som vi ofta tillskriver den – om alla istället hade gjort sin röst hörd i social medier så hade utgången kunnat bli en annan. Vi har faktiskt mediet på vår sida och använder vi bara våra röster så blir vi starka – men de flesta nickar istället tyst, eller tycker inte att socialamedier är viktiga – då ger vi bort vår möjlighet att förändra. Finns ett färskt fall i USA med en rappare som hade en ytterst olämplig rad som folk reagerade på, och han försvarade den först – men sen spred sig de personliga rösterna mot honom via olika sociala medier vilket tillslut fick radiostationer att sluta spela honom och sponsorer säga upp avtalen – och detta helt genom privatpersoners reaktioner via sociala medier, mot en branch som verkligen endast ser till pengar och inte bryr sig ett dugg om människorna. Tänk då vad man skulle kunna genomföra politiskt om alla började våga stå upp och göra sin röst hörd – även digitalt?

Men visst har massmedia makt – så länge som vi tyst läser dem och skakar på huvudet åt det vi inte håller med om och tyst nickar medhållande till det vi tycker är viktigt och bra…

Men dem flesta läser bara lite, kastar ett öga på rubriker och sen utgår de från att det är på ett visst sätt (trots att nästan alla vid det här laget talar illa om framför allt kvällspressen och deras brist på sk. riktig journalistik). Men folk följer ändå ofta mängden, trots att man hela tiden pratar om det egoistiska samhället och hur alla bara tänker på sig själva… Man tror på det man ser och hör.

PRECIS så är det – och HÖR man däremot det andra och SER man däremot det andra via socialamedier, så kan vi förändra bilden…! Det går inte bara att skylla på massmedia, utan att se ansvaret och vikten av ens egen röst och vilken kraft den faktiskt kan ha i dagens digitalasamhälle.