Tagged with " Svea Hovrätt"
Oct 3, 2013 - tankar    Comments Off on Berättelsen

Berättelsen

Blir mållös och så glad i all sorg, över att det finns så starka kvinnor som denna kvinna!

Människor som vågar visa detta. Detta som skall vara så enkelt och självklart men ändå uppenbart är så svårt för så många män, men framförallt samhället.

FATTA!

    Efter Svea Hovrätts dom gällande friande av våldtäktsdömda män har jag fått förfrågningar om hur det “känns”.

    Jag ska nu så ärligt som möjligt berätta hur det känns, hur det är just nu och hur jag tänker. Jag vill varna för att detta kommer att bli generaliserande och rätt argt. Men det är så här Jag upplever det och jag kan bara tala utifrån mig själv.

    För er som inte vet eller har förstått så kan jag som bakgrundsinformation berätta att jag den 5 september 2008 blev våldtagen (eller blev jag det Svea hovrätt?) av en polis. Han ansåg, trots att jag sade nej, att han var i sin fulla rätt att slå mig, spotta på mig, förnedra mig och nedtryckt i madrassen under struptag ta mig analt. Något vi alla drömmer om eller hur? Något som jag frivilligt skrek av glädje att han skulle göra?

    Efter mycket om och men polisanmälde jag. Omskakande förnedrande förhör. “Varför tog det sån tid för dig att anmäla?” “Vad hade du på dig vid tillfället?” “Hur ser dina sexuella preferenser ut?” “Hur mycket hade du druckit?” “Hur sade du nej?” “Sade du verkligen nej?”. “Visa med kroppen hur du gjorde klart för honom att du inte ville.” “Visa hur han tog i dig”. “Är du säker på att han hörde ditt nej?” “Hur många män har du haft sex med?” “Kan han ha missförstått dig?”. Åtalet nedlagt i brist på bevisning. Ord stod mot ord. Hellre fria än fälla? Jag är ännu ett streck i statistiken.

    Vad fick detta för konsekvenser?
    Ni må tro att jag har skämts över att jag inte bara skakade av mig detta och gick vidare som inget. För så gör ju starka människor. Överlevare. De reagerar inte som jag gjorde. Reagerade genom att låtsas i över ett år att inget hade hänt. Låtsas att allt var som vanligt. På ytan. Under ytan och inuti mig fanns bara ett äckligt självförakt och mörker. Jag blev någon annan. Utagerande i vissa situationer. Deprimerad. Trött. Arg. Personlighetsförändrad. Jag gjorde allt för att slippa känna. För det gjorde så jävla ont! Det var som att tusen knivar slet sönder mitt inre varje dag. Jag drack, jag jobbade över, jag pluggade stenhårt, jag svalt, jag hetsåt, jag tog lugnande, jag övertränade, jag shoppade. Allt för att inte känna. Allt för att inte vara jag. Om jag låtsas att jag är någon annan. Om jag övergör allt. DÅ kanske det här jag känner försvinner. Men det gjorde det inte. Jag litar inte på någon. Framför allt inte män. Jag vågar inte släppa någon nära.

    Är jag förvånad över den här domen? Inte det minsta. I min värld så gör män som män vill. Vi kvinnor är bara verktyg för deras välbefinnande. Män är i sin fulla rätt att få sina behov tillfredsställda. Till vilket pris som helst. Kvinnor är objekt för mäns njutning. Vi ska vara vackra, villiga, mjuka och tillgängliga. Vi ska vara moderliga, omhändertagande, underkastande. Är vi ens människor?`Har vi något värde?

    Som kvinna har vi så många krav på oss. Vi ska vara sexiga, vackra. Men inte för sexiga och vackra. För då ber vi ju om det! Ber om vad? Vi ska ta ansvar för mäns sexualitet och drifter. Inte vara för sexiga, inte vara för snygga, inte vara för utmanande, inte vara för pryda, inte vara för fula. För allt handlar om att behaga och tillfredsställa det manliga könet.

    “Sex säljer”. Kvinnans kropp är för och till mannen.

    Är vi inte villiga, sexiga, utmanande så är vi frigida bitterfittor som behöver lite kuk, förmodligen lesbiska också och feminister. Är vi för villiga, för sexiga, för utmanande så är vi billiga små slynor som förtjänar att sättas på och behandlas respektlöst.

    Jag vet inte längre vem som går att lita på. Under de här åren har jag varit så rädd. Jag har tvivlat på varenda mans avsikt. “Kan jag gå till den här kiropraktorn? Kommer han att göra mig illa? Kommer han att våldta mig?”. I varenda situation har jag varit rädd. Livrädd. Rädd för att om jag blir ensam med en eller flera män så kommer de våldta mig. Eller våldta. Jag menar jag skulle inte göra motstånd. För jag vet att det inte tjänar något till. Jag skulle ligga där och ta emot. För det om något har jag blivit övertygad om. Det tjänar inget till vad jag säger och gör. Män tar ändå för sig. Min vilja har ingen betydelse. Den spelar ingen roll! Så jag skulle ligga där och återigen bli skändad.

    Det är min fulla övertygelse att alla män är potentiella förövare. Och jag lockar fram det hos dem. Det är mitt fel. Precis som den här lilla 15-åriga flickan nu känner och upplever. Vi är övertygande om att det var vårt fel. Jag ber om det. Jag är oälskvärd. Jag förtjänar inte respekt. Jag har inget värde. Så självklart var det mitt fel. Jag bad om det. Innerst inne så ville jag ju egentligen det här. Eller hur?

    Klart att en kvinna inte menar nej när hon säger nej. Så därför försöker de ändå! Jag menar, när jag erbjuder någon en bit choklad när de är på besök hos mig och de uttryckligen inte säger nej så trycker jag ju givetvis ner chokladbiten i halsen på dem. För egentligen vill de ju ha choklad! De bara försöker spela goda. Och säger de nej så trycker jag också ner chokladbiten. Alla vill ju ha choklad! Och speciellt min choklad! Ingen tackar ju nej till lite av den! Sluta vara så jävla präktiga och tråkiga och ta emot min choklad för fan! Ni ber ju om det genom att komma hem till mig med de där putande läpparna som ni ständigt slickar er om. Din tunga skriker ju om att få choklad! Mig lurar ni inte!

    “Jag kunde ju känna att hon ville, trots att hon sade nej, varför svankade hon annars för?” Hur vore det om att inte försöka förrän hon verkligen säger nåt?

    En kvinna som vill ha sex VISAR det tydligt och SÄGER även det! “Jag vill ha dig!”. DET är ett medgivande! “Nej” låter i mina öron inte som ett medgivande. Att ligga skakande av rädsla eller att ligga som en “död fisk” är inte heller ett medgivande. “Hon var så tråkig, bara låg där som en kall fisk.” Eh? Kanske inte skulle satt på henne då? Kanske hon inte var kåt på just dig? Sätt hellre på en gång för lite än en gång för mycket!

    Stoppa undan ert jävla erigerade kukhelvete tills ni får ett tydligt medgivande! Hur svårt ska det vara?

    Den här domen, vad ska jag säga? Den är bara ännu ett bevis för att “it’s a mans world.”. Kvinnan är det andra könet.

    Min dröm är att träffa en man som ser mig, som värdesätter mig, som ser Yrsa. En kvinna med själ, djup och hjärta. Som inte bara ser min kropp, som inte bara ser mig som en erövring. En man som respekterar mig. En god man med goda avsikter. En man med ett hjärta, en man med moral. En riktig man.

    Någonstans där ute så finns dem. De där männen som går att lita på, som är godhjärtade, som är sunda. Som vet var gränser går. Som är respektfulla. Men än så länge har jag svårt att se dem, se er.

    Förmodligen är ni fler än vad jag tror. Förmodligen. Snälla, kan inte ni göra era röster hörda? Jag saknar er! Höj era röster! Stå upp för er! Stå upp för oss! Var är era röster i de här debatterna? Tystnad är också ett medgivande. Är det inte det den här domen säger oss? Er tystnad rättfärdigar det här beteendet. Snälla. Höj era röster! För min skull, för mina medsystrars skull, för era systrars skull, för era döttrars skull. För framtidens skull.

    Var är ni?

Här är den ursprungliga posten på Facebook:
https://www.facebook.com/yrsa.wallin/posts/10151980206688694

(PS. Jag har frågat och har dessutom fått tillåtelse om att lägga ut hennes text här)

Oct 1, 2013 - tankar    Comments Off on ohövligrätten

ohövligrätten

VAD gör Hovrätten och varför har vi den EGENTLIGEN???

    Sven, 52, i Hässleholm dömdes till åtta års fängelse för anstiftan till grova våldtäkter på fem filippinska småflickor. Domen är den första i Sverige som rör regisserade våldtäkter.
    Men hovrätten sänker straffet till fyra och ett halvt år: ”Kvinnorna som sålde barnen har kunnat kontrollera sitt handlande”, står det i domen.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17570828.ab

– Vad hände med allt pratat om människovärde, alls lika rätt och att värna om de svaga. Att skydda barn, kvinnor och utsatta män, etc? Vilka signaler är det vårt sk. RÄTTSVÄSEN vill skicka ut till samhället, till offren, till förövarna och våra barn???

Oct 1, 2013 - tankar    Comments Off on Rätt om rätt

Rätt om rätt

Jag blev tipsad om att läsa “den andra sidan” och kanske få en mer nyanserad bild kring domstolarna, via Juridikbloggen och inlägget Reaktionerna på en våldtäktsdom från Svea hovrätt
http://juridikbloggen.wordpress.com/2013/09/30/reaktionerna-pa-en-valdtaktsdom-fran-svea-hovratt/

Jag gjorde det.

…och jag reagerar.

Till exempel så hakar jag upp mig på det vedertagna uttrycket: “Hellre fria än fälla“.

Används det verkligen på rätt sätt? Var det tänk att man hellre skulle fria brottslingar och våldtäktsmän än att skydda offret? Var det verkligen det som man hellre ville – eller är citatet tagit ur sin kontext, där det handlade om att skydda de svaga och ensamma individerna mot större och kraftigare målsägare? Tänkte man verkligen att det är bättre att fria en man från misshandel av sin fru, ett gäng från våldtäkt av en kvinna – än att se till att de faktiskt blev straffade för vad de bevisligen hade gjort?

Sen reagerar jag också på detta stycke från bloggen:

Så för det första så är rasister och feminister i princip samma sak, men bara på olika hålla av höger/vänster kanten – samt för att vara feminist så måste man också vara någon form (även endast en liten del) av extrem vänster?

Kom igen?

Bloggen skriver sedan: “Hellre fria än fälla gäller inte här.“. Eh, VEM – någonstans – vill HELLRE fria våldtäktsmän, någonsin – än att fälla dem? Vad är det för tes att ens dra. ALLA vill väl att brottslingar skall fällas – men däremot att de skall göras det av en tydlig bevisbörda.

Det är DÄR som felet ligger. Man har ansett sig ha bevis, gärningsmännen har mer eller mindre själva erkänt – men man väljer att tolka LAGEN på ett sätt som inte går ihop med varesig händelsen eller samhällssyn eller ens det moraliskt riktiga. Man sätter ordens vikt framför människan – och då är man väldigt, väldigt fel ute!

Sedan kommer detta stycke:

Hela dess tes faller på sig själv – för killarna HAR blivit dömda, utifrån samma UNDERLAG – de blev ENDAST frikända på grund av att man använde ett äldre lagstycke för att bedöma det med. Det har INGET med underlaget eller den demokratiska processen att göra.

Killarna blev INTE fria för att nya uppgifter inkommit som visade på att de inte gjort det, utan enbart för att man använde sig av en lagtext som tog ifrån kvinnan sin rättighet till sin egen kropp.

Juridikbloggen tar dock också upp detta med att killarnas namn har spridits via nätet, något som jag jag skrev om här: Eftertänksamhet
http://www.regndroppar.com/blogg/24/2013/09/30/eftertanksamhet/

Oct 1, 2013 - tankar    Comments Off on De respektfullas tomma glas

De respektfullas tomma glas

Jag såg på nätet hur en annan kvinna hade tagit Linda Wallenbergs fantastiska text riktad till Svea Hovrättspresident, Fredrik Wersäll, och lagt ut den för delning på nätet så att det såg ut som hennes och uppmanade dessutom folk att dela hennes post.
(Du kan läsa hennes text i min bloggpost här: Domare Sven Jönson)

Folk svarade skriver: “Jag lånar dina ord” och hon inte med att det inte är hennes ord, utan säger kort; “Sprid gärna genom att använda “Dela” knappen ovan, tack!“. Sen frågar en person: “Vem är originalförfattaren?” och Anna svarar: “kan tyvärr inte avslöja det Och har det någon betydelse?” – Allt detta samtidigt som texten som hon lagt upp som “sin egen” avslutas med orden: “Mvh Linda Wallenberg och mina polare” (orginalförfattaren)

Känns riktigt trist att se hur folk börjat lägga upp Lindas text som sin egna och inte tycker att det spelar någon roll vem som skrivit texten från början – Jättebra att hennes ord sprids, men jag tycker verkligen att det är självklart att man faktiskt delar den ursprungliga posten och är tydlig med vem som skrivit den fantastiska texten.

Jag hade sen en kort konversation med Linda själv, där hon inte ville göra så stor sak av det, utan sa: “Strunt i det, om det gör att folk skriver på namninsamlingen. Det är det viktiga! Beatrice Ask ska få en lunta, och Herr Wersäll ska ta lite mer ansvar för sitt Svea Hovrätt. Namninsamling.se , våldtäktsmålet. Allt gott till dig!“.

Men jag kunde inte hålla med henne helt ut, så jag svarade: “Jag förstår dig. Det viktigaste är namninsamlingen, men samtidigt så kan jag bara känna att historien upprepar sig, med att man förminskar de kvinnor som gör skillnad – som du gör (skillnad).
Hade det varit en man, så hade man aldrig tagit bort hans namn eller ställt hans namn mot saken ifråga. Männen kan/får/ska alltid få finnas tillsammans med de viktiga sakerna, medans kvinnor tyvärr om och om igen är tvungna att “välja” mellan saken eller personen.
Jag tycker din röst är minst lika viktig som saken. För du ÄR en röst. En kraft. Någon som gör något – och DET är OERHÖRT viktigt också, glöm inte bort det!

(På detta fick jag lite stolt följande svar av henne: “Fan va du är fin och smart. Blir glad och tackar igen!“)

Nu i morse läste jag precis detta på DN: “Jag har ingen kommentar alls. Det beror helt enkelt på att jag inte har varit inblandad i den här domen överhuvudtaget” säger Fredrik Wersäll, president på Svea Hovrätt om Linda Wallenberg fantastiska brev som sprids via Facebook.

Men är det inte så att det är han som är just president på Svea Hovrätt och därmed har ett ansvar för vad som sker där? Är det inte hans ansvar både att kommentera och att se till att bli inblandad i sånt som blir större, fel och något helt annat än bara en vanlig dom?

Eller har vi det här i gen. En man på en maktposition som han tycker att han inte skall behöva försvara eller bli ifrågasatt i – samtidigt om det hade varit en kvinna, så hade man nog redan krävt hennes avgång från andra domar kollegor…

Efter att jag hade lagt ut det sista på min egen vägg så fick jag följande svar ganska snabbt av en annan person: “Domare ska döma utan inblandning från någon annan. Hovrättspresidentens uppgift är verkligen inte att överpröva domar utan att ta ledningsansvar för personal och organisation. Överprövning av domar ska endast och allenast ske genom överklagande till nästa instans. Hovrättspresidenten är inte en sån.

Så jag kände att jag behövde förtydliga det med att nu handlade det ju INTE om att han skulle DÖMA, utan om att han skulle BEMÖTA och KOMMENTERA detta…. Det är DET som jag var ute efter, INTE att han skall gå in och döma åt andra – utan just att han skall vara den som står som ytterst ansvarig för det som skett och sker från Svea Hovrätts håll….

Fick en kort svar: “Han är inte ytterst ansvarig för domarna vid Svea Hovrätt. Det är domaren som dömt. Det har han också svarat och det var alldeles riktigt.“.

Min fråga är då: vad är han då president för?

Men låt gå… Då skall vi nog inte heller hålla Jimmie Åkesson och SD ansvarigt för vad enskilda SD politiker gör heller – för det där med en position och ett övergripande ansvar verkar ju inte vara av någon vikt…

Som chef, ledare och president så kan man rycka på axlarna och bara säga att man inte är insatt – tack, då förstår jag genast mycket bättre varför samhället ser ut som det gör.

Inget konstigt.

Fast sen fick jag ett svar som gjorde det hela lite enklare att förstå: “Som president är han chef för hovrätten. Men det är ju lite speciellt just eftersom han inte FÅR lägga sig i den enskilda rättsutövningen som sker vid rättegångar. Han har därvidlag lika lite att säga till om som du. Som chef ska han däremot se till att rättegångar fördelas på lagmännen, att nyrekrytering fungerar och allt annat som måste fungera för att hovrätten ska rulla på. Vill du jämföra är en rimligare jämförelse att hålla riksdagens talman ansvarig för det Åkesson säger i riksdagen talarstol.“.

Fast det är ändå lite märkligt hur man känner att det är viktigt att gå ut och försvara och ta domarna och dess president i försvar, när det är så uppenbart för alla att det är ett beslut som inte är bra och att man måste göra något åt det.

Men män har nog alltid en tendens att hålla män bakom ryggen.

Oavsett….

Åh, just det. Att Linda Wallenbergs fantastiska text var direkt riktad till Svea Hovrättspresident, Fredrik Wersäll likt ett öppet brev, är tydligen också helt ointressant – sånt skall han inte behöva befatta sig med. Pöbeln liksom…

Sep 29, 2013 - tankar    1 Comment

Domare Sven Jönson

Vidrigt, så jävla vidrigt!!!!

Första gången blir jag ändå faktiskt glad över att man namnger en person i tidningen: Domaren Sven Jönson. Jag brukar inte gilla när man hänger ut folk som bara gör sitt jobb, men i detta fall så känns det som han gjorde allt annat än sitt jobb. Han skall tolka lagarna som är skrivna för att skydda oss alla. Lagarna är gjorda för att människor skall vara säkra och känna sig trygga – inte tvärt om!

– Han borde bli fråntagen sin licens till att döma och utöva svensk lag, om man inte kan göra det utifrån att skydda de svaga.

Sen så sprids det en helt fantastisk text av Linda WallenbergFacebook, som hon riktar till Svea Hovrättspresident Fredrik Wersäll.

    Till Svea Hovrättspresident Fredrik Wersäll

    Hej Fredrik, hoppas du har haft en fin höstvecka här i Stockholm
    Tänkte bjuda in dig och dina kollegor till en liten tillställning nästa fredag. Det kanske börjar med lite snittar och ett par glas champagne för att senare bli ett par, eller många, drinkar i den öppna baren.
    Då kanske jag ser till att du dricker lite mer än du brukar, fyller ditt glas och smeker dig över ryggen lite, precis som en gör när man är lite sugen på någon. Och när du sen vid tolv-rycket inser att du är för berusad för att vara kvar så sätter jag oss båda i en taxi hem till mina polare som har fest.

    De kanske hjälper mig att få in dig i lägenheten och ner på en säng. Jag kanske tar av dig kläderna och tar din mobiltelefon. Jag tänker mig att du sluddrar och protesterar och hur jag skrattar lite och kanske säger ”Shit va full han e!” till mina polare. Vi garvar lite till när du råkar rulla av sängen och står naken på alla fyra och svajjar!

    Sen hämtar jag mina dildos och klär av mig själv. Du kanske börjar säga ”nej, nej, nej” när du känner den första dildon pressas mot din bak.
    Men jag är ju som sagt kvinna och för mig och mina systrar är ett NEJ mer att betrakta som en valfri moralisk vägvisare än ett VETO.
    ”Äh”, säger jag kanske, ”Sluta sjåpa dig som nån jävla liten grabb! Ta det som en kvinna!” För jag tillhör också den femtedel av jordens kvinnor som själv varit utsatt för sexuella övergrepp, så jag kanske inte har någon förståelse för ditt gnäll. En får ju ställa upp ibland!

    Hur som helst, jag trycker in dildon och nu kanske du gråter och jämrar dig men du skriker faktiskt inte: Sluta, jag vill inte! Så jag kanske tror att du är ledsen för något annat. Jag kanske blir väldigt upphetsad och sätter mig då rakt på ditt ansikte. Du kanske får svårt att andas med mitt kön i din mun. Du typ fäktar med armarna och klämmer in fingrarna i mina lår men helt ärligt nu Fredrik, DU SÄGER FAKTISKT INTE SLUTA!

    Jag kommer, skönt, och klär på mig mina kläder. Du kanske ligger där och flämtar efter luft och sluddrar och gråter. Kanske har din kattunge dött i veckan? En kan ju bli rätt sentimental när en har druckit.

    Mina polare, som sitter i vardagsrummet och fipplar igenom din telefon och asgarvar åt dina foton, frågar hur det var. Jag kanske häller upp ett stort glas vin och säger att det var hur skönt som helst men jag tror att hans hund eller nåt har dött för han e lite grinig.
    Eva garvar till och säger ”Ja men va fan, lite sex blir man ju bara gladare av.” Hon går in i sovrummet och låser dörren efter sig.

    Sen är det Saras tur, Linas, Cassie och Beas. Bea säger att han typ inte rör sig. Han är väl utmattad, grabben!
    Vi kanske ringer ett nummer ur hans mobil och säger att Hej, Fredrik är lite full och behöver skjuts hem. Ja, vid Telefonplan, hej hej.

    Sen, flera veckor senare får vi kanske höra att vi typ har VÅLDTAGIT dig! Och vi ba´ VAAA? Våldtagit? Hur menar dom då? Han sa aldrig Nej, jag vill inte ha sex med dig (oss). Han sa inte SLUTA. Han sa inte ett jävla skit, kanske vi tänker då. Bara låg där och smågrina och knep ihop ögonen som nån jävla liten pöjk. Vi kanske pratar i gänget och ingen minns att han sa NEJ SLUTA JAG VILL INTE. Vi kanske är så jävla härdade av våra egna erfarenheter som kvinnor så vi inte ens kan se att vi gjort något fel.

    Vi kanske tänker att han ville. Varför skulle han annars dricka så där mycket och sätta på sig deodorant och slips och följa med mig hem i en taxi? Nä, är det något vi lärt oss så är det SKYLL DIG SJÄLV.
    Är du så jävla dum att du blir så där full och sen inte ens säger NEJ så att en hör det, då kan du ju inte skylla på någon annan sen, Fredrik!

    Men vi är ledsna för ditt marsvin, Fredrik, det är vi faktiskt.

    1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).

    Och ett litet PS på det…

    Den som avtjänar fängelse på viss tid skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller 7§, friges villkorligt. när två tredjedelar av strafftiden, dock minst en månad, har avtjänats.

    Mvh Linda Wallenberg och mina polare