regndroppar

Lyssnar på Dean Martin, Frank Sinatra och Manhattan Transfers – nej det är inte bara deras sedvaliga julsånger, utan helt vanliga skivor också…

Stänger ögonen och smetas ut i dagensgråtoner av gamla hollywood drömmar som leende dansar obekymrat omkring i ett passerat liv.

Öppnar ögonen och gråter osynliga stila tårar. Håller upp ett tunt äggskal av något som ser ut som mig och pratar om allt annat än Nu:ett…

Hade en tanke i sommras, som jag lekt med idag för att möta sinnet bortan samtiden. Tanken var att ta ett Cornelis Vreeswijk album och bara utgå från titlarna och låta assossiationerna sväva fritt

Som en ytligspegelbild, en reflektion av intryck, utan att spega djupet – men samtidigt skapas det egna, det fiktiva djupet, i en påtaglig verklighet skapad av en tanke från en fantasi

- Spontant, snabbt, ogenomtänkt, flytigt som ett möte med sig själv.

Sida A

1. Mannen Som Älskade Träd No. 1

Inga fickor att låsa armarna vid
inga skor som tyngde ned benen
rötter som sjöng
grenar som dansade fritt
så vilt, så stilla
att ingen såg

eller förstod

hur de älskade

livet

2. Mannen Som Älskade Träd No. 2

Han trädde åter fram
genom nålhuvudet
blev han träd
för han älskade så

igen

3. Babyland

Det var en liten by
som de själva kallade

Ba

Men ingen såg det
så

Då
andra kallade det

ett land

även om de alla
levde tillsammans

i

Ba-by-land

4. Skyddsrums Boogie

Rummet

dansade

till

de dova bastonerna
och höga skriken

5. En Dag Var Hela Jorden

Alla var så upptagna
med stora ord
om framtid

tankar

av historia
himmelrikets fall
och uppståndelsen

Men när dagen kom till ända

såg de aldrig
att det var
bara

det som det var

6. Goddag Yxskaft Blues

Han var noga
med sitt arbete
han var stolt
över sitt hantverk
Han visste dock
att han inte
var bättre
än sina verktyg
Därför döpte han dem alla
och hälsade på dem
varje dag.

7. I Väntan På Pierrot

En utlänskt solbränd kropp
väntade på sin vän
som sträckte sig ut mot havet
trots att han sedan länge

hade

slagit rot

[Tanken: Vän tan (eng=solbränd) / Pier Rot]

Sitter och studerar livet för en myndighet sedan. Ser att jag läste. Läste ord. I en bok, En bok med titel: “Lustgårdens Drakar” och undertiteln, titeln under, tanken bakom: ” Den männskliga intelligensens utveckling”. Bara en sån sak

Att läsa
Då.
Om det.

Jag skrev:

Känslor och tankar, vad betyder dom för andra människor? Betyder mina känslor och upplevelser något för någon annan? TÄNK…

Är det inte så att dina känslor är ALLT? År det inte när dina och mina iaktagelser kolliderar och du får se vad som blir kvar utav ditt – för att sen känna efter – som får dig att tänka? TÄNK…

Läste det. Som ord av nyss. En tid då SEN blivit dåtid. Gårtid.

Jag citerade någon:

Era barn är inte era barn. De är söner och döttrar av livets längtan efter sig själv. Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar

Går tillbaka i pappershögarna, hittar ord från 1990:

Måste se allt med nya ögon. Inspektera omgivningen, beundra bokstäverna, kontrollera känslorna. IAKTA LIVET!

Åren går. Livet finns… Känslorna kraftfulla, livet kraftfullast. LIVS KÄNSLORNA. PERSONLIGHETEN, TÅTARNA, Livets vatten. Sakta fyller de ögon, en. För, blindar.. lögnen. Förblunda Låter en se verkligheten med mänsklighetens ögon. De tårfyllda ögonen.

Det skrevs en myndighets sedan. Men inget gjordes. utom att blunda. förblunda.

Snart en myndighet sedan…

Letade bland gamla papper idag…

Hittade en bok som jag trodde hade försvunnit. Raymond Queneau‘s “Stilövningar” (Exercices de style). En bok där den enda berättelsen är denna: “På en fullsatt buss observerar berättaren hur en man anklagar en annan för att avsiktligt trängas. När en sittplats blir ledig sätter sig den förstnämde mannen. Senare, i en annan del av staden, ser berättaren honom igen då han av en vän får rådet att sy i en knapp i överrocken”.
- Detta är handlingen som återges 99 gånger, på 99 olika sätt, i 99 olika stilar.

Raymond fick idén till boken på 1930-talet när han lyssnade till en konsert där Bachs Di Kunst der Fuge framfördes. Det gick upp för honom att musikstycket var indelat i en mängs satser som alla var ett slags variationer över ett och samma tema, ett tema som dock aldrig presenterades som “urtema”. Förvissad om att det borde vara möjligt att skapa ett literert verk efter samma model påbörjade han sitt arbete och 1947 var boken klar.

Stilarna är metaforiskt, Tvekan, subjektivt, affärsbrev, logisk analys, imperfekt, presens, pluskvamperfekt, korsförhör, komedi, spöklikt, filosofiskt, sonett, lukt, smak, syn, känsel, hörsel, fri vers o.s.v.

Hittade även texter som jag skrev för nästan 20 år sedan – tiden innan jag tystnade – Och bilder.

Årssammanfattningar om kärlek 1989 och en text som jag skrev när jag var på Åland med jobbet, då jag stod nere vid klipporna samtidigt som det stormade på havet.

Till Vågorna, Eckerö, Åland

De leende vågorna, leker skrattar, hoppar… Hoppas. För varje pulsslag, då vågorna smeker sig upp längs de sköra klipphällarna, ökar tron, viljan och hoppet.

Så fulla av liv och lust, är vågorna, att dom visar upp sig för oss i sin absolut finaste klädnad, bär den sträcker sig efter oss. Sträcker. Dansar. Sjunger. Kjelas. Tar hand om all vår oro och ånger. Smeker den sakta av oss. Plagg efter plagg försvinner ut i horisonten.

Vi absorberas av de trygga, tröstande förstående vågslagen. Livets ständigt slående puls. Pulserar. Tar oss i sitt sköte. Maserar vårt hår. Smeker våra sår. Får oss att vilja ta del av livets dans.

Likt små lamm hoppar dom, leker, jagar och gömmer sig mitt framför ögonen på oss. Bryr sig endast om det väsentligaste… livet!

Barnen i lekparken stämmer in i vågornas skvalpande, låter sitt skratt och lekande få råda. Fritt från de så hårt åtskruvande konvensionerna. Likt barnen bryr sig inte vågorna om vad de träffar på. Aldrig stöter den bort. Smeker oss alla. Får oss att känna skam över vårt selektiva beteende mönster. Men viskar ändå skrattande: “Det gör inget, vi finns fortfarande här. Men dig. Kom, följ med oss – vi tillhör varandra. Tillsammans är vi livet!”

De leende vågorna sjunger vidare.

Vänliga hälsningar:

En människa

Har du tänkt på att vågorna ler?Varje gång som dom stöter ihop med klipporna, skrattor de liksom till. Ett spontant skratt, ett sånt där hjärtligt skratt, ett handlag. Glada över att få träffa någon.

Skrattar du, när du träffar någon?

Gör det nästa gång. Gör som vågorna i stormen.

Skratta till!

Andreas
1990-09-18

Snart en myndighet sedan…

Läste på Aftonbladet. “Sluta snusa med Aftonbladet”, och inser att det förekommer hela tiden – uppmaningar om att sluta, avstå, stänga ner och avsluta saker hela tiden.

Begränsningar, ramar, normer…

Överallt talar man vagt om hur bra det blir SEN. Hur viktigt det är för något SEN.

SEN sitter man där och pratar lyriskt om tiden innan SEN.

- “Jag är sen, jag är SEN!!!”

Men SEN är det för SENT att börja leva

Se inte begränsningarna, utan se möjligheterna. Vänd på saker. Har du svårt att få in matrutinerna i ditt liv – lägg upp dem först, och anpassa livet efter dem. Har du svårt att hinna med att leva? Lägg upp ramverket för livet först och passa in matrutinerna efter det.

Tänk på att du skall LEVA och det finns inga regler för livet. Den dag då du tror dig kunna peka på att “DETTA, just detta, är meningen med livet!”, så tittar du mest troligen på en reproduktion av en bild av vad folk förväntar sig livet att vara.

Vi lägger vikt och fokus på det som är jobbigt och svårt, och vikt på något gör ju bara saker tyngre. Svårare att bära och göra något åt. Skifta vikten i tanken. Lägg vikten på den det som är possitivt och lyfter dig – ballansera vikten på din egen vågskål – låt inte andra bestämma det åt dig. När det possitiva får tyngd, återkommer kraften till att göra något åt det jobbiga, svåra och det som tidigare var så tungt.

- Hur ser det ut när du gjort något åt ett problem? Ofta svarar folk snabbt: “När det blev för tungt och jobbigt var jag tvungen att göra något åt det”. Men det är bara en sanning med kraftiga modifikationer, för faktum är att kroppen och tanken gick långt längre än så. Det som fick dig till att göra något var att du plötsligt hade ork att lägga vikten på det possitiva istället. Du såg, kände en glädje i något annat än vad du hade just då – och genom att då ta fokus och tyngd från det som fram till dess hade tyngt dig, så fick du ork och kraft att ta i tu med det jobbiga.

- Men du gjorde inte det för att det hade varit jobbigt så länge, utan för att det plötsligt blev lite lättare att faktiskt göra något.

Låt inte livet hamna bakom alla måsten. Låt livet skina igenom som solen då den tar sig igenom ett uppsprickade molntäcke. Molnen finns kvar, precis som alla måsten – men man kan stanna upp och värma sig mot en hus väg en stund ändå.

Träden står kvar.

Men SEN då?

SEN finns inte. Det är bara en dröm. En styrtanke. En ursäkt för att bli SEN.

Och för att gömma sig för livet. Livet som består av både måsten, glädje, sorg, problem och lösningar. Det skall inte finnas någon ballans. Se på hjärtats slag på en monitor, det är toppar och dalar – när en ballans uppstår och det jämnar ut sig…

Flattline.

Så lev. Våga tilllåta dig må dåligt, och njut när du mår bra.

Du lever.

Saker som jag själv skall ta och eftersträva att införskaffa under det kommande året:

• Kamera Olympus E-510 +14-42mm + 40-150mm kit
• Skivspelare Numark TT-USB
• Nätverkslagring D-Link 2-Bay Network Storage för 2st 3,5″ DNS-323
• Utökad arkiv Western Digital Extern HDD My Book Essential Edition 500GB

Sen måste det bli en ny mobil. Men jag kan inte bestämma mig mellan dessa:
• Nokia E90 röd (3G)
• Nokia N82 warm/light titanium (3G)
• Nokia N95 8GB svart (3G)
• HTC TyTN II (3G).
Har ju en Nokia 6280 nu och ringer inte så mycket – men skriver desstå mer SMS och texter, samt fotograferar och har barn som spelar spel när de inte orkar vänta. Utnyttjar även mailen – Blir ändå inte klok på vilken som är bäst för mig. (Blir det en Nokia, så bör man kanske investera i denna också, Nokia Power pack DC-1)

Sen har vi ju saker som ett värdigt liv och nya kläder också…

15 filmer som antingen påverkat mig, eller som bara är värda att se…

Alain Tanner:
» Les Années lumière/Light Years Away/På Ljusårs Avstånd
Peter Weir:
» Picnic at Hanging Rock/Utflykt I Det Okända
» Gallipoli
Walter Hill:
» The Warriors
Jerome Robbins / Robert Wise:
» West Side Story
John Carpenter:
» Assault on Precinct 13/Attack på Polisstation 13
» Escape from New York/Flykten Från New York
Kenneth Branagh:
» Much Ado About Nothing/Mycket Väsen För Ingenting
» Dead Again/Död På Nytt
Lee Tamahori:
» Once Were Warriors/Krigarens själ
Terry Gilliam:
» Brazil
Michael Lehmann:
» Hudson Hawk/Höken är lös
John Hughes:
» The Breakfast Club
Jack Sholder:
» 12:01
Rolf de Heer:
» Bad Boy Bubby

Blickar i Uppsala av en sol som faller i form, och tecknar konturerna av en dag mot drömarnas palett…

Kansas rapparen Tech N9ne är en av de personliga favoriterna, då han blandar det musikaliska med en bländande teknik, och variation, vem mer än han klarar av att rappa till ljudet av en k-pist?

Spännande att se hur en låt kan få en helt annan innebörd utifrån fördommar, och samhälletsbilder. Queens “Bohemian Rhapsody” får ett helt annat bildgalleri när en rappare tar ut den på gatan…

Lite annat som han gjort…

Läs resten av detta inlägg »

Längtar efter denna film om Jan Saudek och hans arbete: Trapped by his passion. No hope for rescue
» http://www.saudekfilm.com

Finns också ett par album som jag längtar efter att hitta, få, ta del av. Helhet. Följa toner och ord i dess givna mönster:

Boris Valdez – Kitchen Troba
Childman – Childman
Dimbodius – While We Fall
Hard Stance – Hard Stance
Inside Out – No Spiritual Surrender
Jacky Jasper – Jacky Who
Jacky Jasper – Street Money
The LVRS – The Murder Of Miss Hollywood
The LVRS – The Secret Life Of Lola Burns
The LVRS – Death Has Become Her
Gary Clail – End of the Century Party
Gary Clail – The Emotional Hooligan
Gary Clail – Keep the Faith

Även om 40åriga Sarah Saudek/Saudkova inte alls har samma nerv som Jan, eller att jag kan känna av en underliggande tanke utöver att nu tar vi en vacker och talande bild (vilket språk som bilden talar, vilka ord, eller hur meningarna byggs, känns inte relevant – för henne, för mig). Många bilder är som en liten inristning på en toalttsdörr, eller en sticker vid busshållplatsen – det finns mycket att hämta där, om man sätter sig in och frågar sig själv frågor om när, vem, varför, innan och sen då?
- Men de ord som bilden talar är ljudlösa, även om den talar – det är ädärför som man själv får ställa sig frågorna.. Om man har tid och intresse. Tyvärr ger inte alla hennes bilder mig varestig tid eller intresse..

Men det finns små anslag, som vattenstänk från ett fågelbad, eller de dropparna som vinden lyfter från fontänens fall och för vidare utanför dess beräknade nedslagsyta…

Läs resten av detta inlägg »

Förundras över den tjeckiska fotografen Jan Saudek‘s bilder – ett språk som jag känner igen, toner som klingar bekant, färgskalor som påminner…

Ibland är det min bild, som är en spegling av ett osedd intryck, ibland är det ett intryck av en ogjord bild… Inblick i mina tankar. Lövsession

För att se än fler bilder, klicka dig vidare….
Läs resten av detta inlägg »