livstankar 
Comments Off on Barnsligt Barnsligt
Har ju funderat lite kring detta med boxar med friheten i fokus, men inser nu att det är inte friheten som det snurrar kring – utan ansvaret. Vi har ständigt ett ansvar för oss själva och hur det vi gör påverkar andra. Allt för ofta skyller vi på att vi bara är ärliga, det är vår uppfattning, vår åsikt och så vidare – men vi gör det helt utan att tänka på ansvaret som det innebär och medför eller den fingertoppskänsla man måste ha om man väljer att utsätta andra för den.
För vi är alla människor, och människan i sig är oerhört skör.
Utan ansvar så får man ta konsekvenserna av det man själv sagt eller gjort mot någon. Kanske man lär sig något den hårda vägen, men mest troligt är att människan bara rättfärdigar sig själv och vägrar lära sig något av det, bara för att kunna fortsätta i samma spår. Tyvärr.
Det är samma sak med dessa boxar. Vi bygger dem alla, men vi kan faktiskt avgöra hur höga vi bygger kanterna. De kan vara små som en tröskel, eller murhöga. Med små kanter så blir boxarna till ett grönsaksland där mankan strosa mellan lådorna och skörda det man vill…
Som förälder ger jag mina barn frihet, men bygger upp de starkaste av alla mur mot allt som på något sätt kränker dem utan att de själva varit ansvariga för det. Samma sak med min kärlek till dem. Har du den minsta insikt i förhållandet mellan barnen och mig, men ändå på något sätt kränker den relationen, då upphör allt. För då har du nämligen spottat på det enda heliga i mitt liv, det mest värdefulla som finns för mig.
Detta medför dock att jag ser att det finns gränser för mig också, att jag faktiskt kan säga ifrån av andra själ än sjukdom – att jag har värderingar som jag värdesätter högra än annat. Jag tror inte på energi tjuvar, eller att man skall ta bort dem om såna fanns. Däremot så tror jag på livet, och det jag ger mina barn.
Jag ser på dem och får den bästa av alla konfermeringar tillbaka i hur de är mot varandra och mot andra.
Ibland är det så barnsligt enkelt.