{"id":222,"date":"2022-12-19T19:05:07","date_gmt":"2022-12-19T19:05:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.regndroppar.com\/blogg\/qub\/?p=222"},"modified":"2022-12-20T00:37:06","modified_gmt":"2022-12-20T00:37:06","slug":"intelligens","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.regndroppar.com\/blogg\/qub\/2022\/12\/19\/intelligens\/","title":{"rendered":"Intelligens"},"content":{"rendered":"L\u00e4stid: <\/span> 3<\/span> minuter<\/span><\/span>

Intelligens\u00a0<\/p>\n

Det \u00e4r s\u00e5 vanligt och enkelt att s\u00e4ga\/t\u00e4nka\/tro att det \u00c4R s\u00e5 h\u00e4r som jag \u00e4r, t\u00e4nker, tror och exakt vad jag menar…<\/p>\n

Men, k\u00e4nner du till: PQ, IQ, EQ, SQ, CQ<\/strong> och AQ<\/strong> ?<\/p>\n

M\u00f6jligen s\u00e5 har du koll p\u00e5 IQ samt kanske har en referens till EQ i form av musik, men faktum \u00e4r att endast det f\u00f6rsta \u00e4r korrekt – d\u00e5 EQ i i detta sammanhang faktiskt handlar om intelligens ocks\u00e5!<\/p>\n

Detta med intelligens \u00e4r intressant – speciellt s\u00e5 som m\u00e5nga v\u00e4rderar sig sj\u00e4lva och andra utifr\u00e5n det. H\u00e4r \u00e4r det j\u00e4ttevanligt att man enbart f\u00f6rh\u00e5ller sig till Mensa<\/strong> <\/em>och den formen av probleml\u00f6sning.\u00a0<\/p>\n

Men det finns s\u00e5 m\u00e5nga fler niv\u00e5er, och h\u00e4r kommer en enkelt och v\u00e4ldigt schematiskt \u00f6verblick, f\u00f6r att ge perspektiv och insikt p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt i n\u00e5got v\u00e4ldigt komplext.<\/p>\n

IQ<\/strong>, Intelligence quotient<\/a> var n\u00e5got som man b\u00f6rjade f\u00f6rs\u00f6ka m\u00e4ta kring 1900-talets b\u00f6rjan.<\/p>\n

Definitionen av detta brukar vara en l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else, tolkning av information, logiska resonemang, verbala f\u00e4rdigheter, m\u00f6jligheten att kunna t\u00e4nka\/resonera i visuella perspektiv, uppt\u00e4cka m\u00f6nster samt inl\u00e4rning, probleml\u00f6sning och kreativitet bland annat.\u00a0<\/p>\n

Sedan s\u00e5 introducerade tv\u00e5 professorer, John D. Mayer<\/strong> och Peter Salovey<\/strong> kring 1990 termen Emotional Intelligence<\/a>, EQ<\/strong>.\u00a0<\/p>\n

Detta handlade om sj\u00e4lv- och k\u00e4nslom\u00e4ssig medvetenhet, anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga, innovation, drivkraft, engagemang, initiativ, empati, social medvetenhet samt kompetens, kommunikation, ledarskap, f\u00f6r\u00e4ndringshantering, konflikthantering och samarbete m.m.\u00a0<\/p>\n

Under hela 2000-talet s\u00e5 har det ocks\u00e5 varit n\u00e5got som man allt oftare lyft i arbetssammanhang.<\/p>\n

Fast redan p\u00e5 1920-talet och framf\u00f6r allt fr\u00e5n 1980-talet, s\u00e5 hade man \u00e4ven b\u00f6rjat tala om ytterligare en del: Social Intelligence<\/a>, SQ<\/strong> – n\u00e5got som lades fram av psykologen Edward Thorndike<\/strong>, som f\u00f6rm\u00e5gan att agera klokt inom m\u00e4nskliga relationer.<\/p>\n

Detta f\u00f6ljdes senare av bl.a. Howard Gardner<\/strong> och Daniel Goleman<\/strong> som delade upp det hela i tv\u00e5 separata delar delar som handlade om social f\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r situationsbaserat agerande.<\/p>\n

– Detta brukar man koppla mer direkt till att kunna uppfatta andras hum\u00f6r, k\u00e4nslor, temperament och motivation samt f\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta som en del av en grupp.\u00a0<\/p>\n

B\u00e5de EQ och SQ handlar om att kunna tolka signaler fr\u00e5n andra, men \u00e4ven fr\u00e5n sig sj\u00e4lv – f\u00f6r att m\u00f6ta och ta hand om dem p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00f6rh\u00e5ller sig b\u00e4st f\u00f6r situationen, omgivningen och tillf\u00e4llet. Det \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt som man kopplar ihop det till intelligens – d\u00e5 det \u00e4r en form av probleml\u00f6sning och uppfattningsf\u00f6rm\u00e5ga – \u00e4ven om det i praktiken handlar mer om en medvetenhet, acceptans och humant bem\u00f6tande – snarare \u00e4n akademiskt.\u00a0<\/p>\n

Man brukar ibland s\u00e4ga att det finns sex olika delar av intelligens. F\u00f6rst den allm\u00e4nna: Physical intelligence<\/a>, PQ<\/strong> – som handlar om den fysiska f\u00f6rm\u00e5gan att andas och allt det kroppsliga. Sen har vi “vanliga” IQ, f\u00f6ljt av EQ som handlar om intellekt och k\u00e4nslor, samt SQ, som inriktar sig lite grovt p\u00e5 mening och syfte. De tv\u00e5 senare sl\u00e5s ibland samman som Emotional and Social Intelligence, ESI\/ESQ<\/strong>\u00a0<\/p>\n

De tv\u00e5 sista: Kulturell intelligens<\/a>, CQ<\/strong> \u00e4r en term som anv\u00e4nds inom n\u00e4ringsliv, utbildning, myndigheter och akademisk forskning som handlar om f\u00f6rm\u00e5gan att relatera och arbeta effektivt \u00f6ver kulturer samt Motg\u00e5ngs Kvot\/Intelligens<\/a>, AQ<\/strong>, som handlar om f\u00f6rm\u00e5gan att hantera motg\u00e5ngar, anpassa sig, trivas i f\u00f6r\u00e4ndring.\u00a0<\/p>\n

Man brukar sammanfatta de olika intelligenserna p\u00e5 detta s\u00e4tt:\u00a0<\/p>\n\n\n

Fysisk (PQ) 
Intellektuellt (IQ) 
K\u00e4nslom\u00e4ssigt (EQ) 
Sj\u00e4lsligt (SQ) 
Kulturell (CQ) 
Motg\u00e5ngar (AQ) <\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n

De tv\u00e5 former av s.k. intelligens\/medvetenhet, som man rent generellt oftast st\u00f6ter p\u00e5 \u00e4r de som handlar om att k\u00e4nna igen, f\u00f6rst\u00e5 och kunna anv\u00e4nda k\u00e4nslom\u00e4ssig information om sig sj\u00e4lv (EQ) och andra (SQ) – det \u00e4r ocks\u00e5 detta som g\u00f6r att man ofta sett Autism spektrumet som en belastning\/hinder fr\u00e5n ett bem\u00f6tande perspektiv. <\/p>\n

Men samtidigt har informationssamh\u00e4llet, kommunikationsfl\u00f6den och beh\u00f6vs kompetensen dragit \u00e5t ett annat h\u00e5ll – f\u00f6rm\u00e5gan att sammanfatta, vara kortfattad, konkret och beh\u00e4rska specifika uppgifter snabbt. <\/p>\n\n\n

\n