Omvandlas genom andra
Reading Time: 5 minutesEn och samma bild sedd pÃ¥ olika sätt…
El Greco
El Greco (venetianska ’greken’), egentligen Domenikos Theotokopoulos, född 1541 i Fodele, Kreta, död 7 april 1614 i Toledo, Spanien, var en grekisk-spansk konstnär, den främste företrädaren för manierismen i Spanien.
El Greco var skolad ikonmålare i den bysantinska traditionen. Omkring 1560 reste han till Venedig (Kreta var en venetiansk koloni) och blev elev hos Tizian. Han reste sedan till Rom, där han rönte viss uppmärksamhet och hade egna elever, men flyttade 1570 till spanska Toledo, där han stannade till sin död.
El Grecos konstnärliga utveckling uppvisar tre stadier. Målningarna från det första stadiet (1570-1580) uppvisar ett venetianskt inflytande framför allt från Tizian: linjeteckningen försvinner, färgmässigt finns inga begränsningar, och det rent måleriska dominerar. El Grecos dramatiska bruk av ljus och skugga (chiaroscuro) och hans porträttstil tyder på ett inflytande också från Tintoretto, Veronese, Bassano och måhända Correggio. Treenigheten och Dam i päls härstammar från denna period.
Under den andra perioden (1580-1590) kombineras vissa bysantinska drag med en växande känsla för rytm och rörelse; däribland Den helige Mauritius martyrdöd och Korsfästelsen. Greve Orgaz begravning framställer helgonen Stefanus och Augustinus i färd med att sänka ned kroppen i graven. Duken är översållad med gestalter, några av dem porträtt, och den både kontrasterar och förenar den himmelska och den mänskliga världen, det stränga och allvarliga uttrycket i målningens nedre del och den Helige Andes strålglans i den övre delen. Betraktarens öga leds uppåt till Kristusgestalten, som Johannes Döparen bönfaller att ta emot grevens själ. Denna andliga hänförelse är typisk för El Greco.
Under den tredje och sista perioden (1590-1614) koncentrerade sig El Greco i allt högre grad på att skildra en inre skönhet, och i den sista fasen uppnådde han ett fullständigt andligt uttryck. Från 1604 förstärks känslan av rytm, och form och färg går mot en allt större enkelhet. Till de senare målningarna hör Evangelisten Johannes uppenbarelse och Utsikt över Toledo.
Han har även målat Petrus och Paulus som hänger på Nationalmuseum i Stockholm och Toledo i åskväder.
Modigliani
Amedeo Modigliani, född 12 juli 1884 i Livorno, Italien, död 24 januari 1920 i Paris, Frankrike, var en italiensk målare, skulptör och tecknare.
Modigliani var fjärde barnet till Flaminio Modigliani och hans franskfödda hustru, Eugénie Garsin. 1895 drabbades han av lungsäcksinflammation och några år senare insjuknade han i tyfus åtföljd av lungkomplikationer. Under sin konvalescens bestämde han sig för att börja måla, och hans mor ordnade så att han kunde studera för landskapsmålaren Guglielmo Micheli i Livorno.
Modigliani studerade sedan vid konstakademien i Venedig och Florens och anlände 1906 till Paris. Utan att ansluta sig till någon viss grupp eller rörelse tog Modigliani det han ville från Toulouse-Lautrecs och Cézannes målningar, den afrikanska skulpturen, fauvisterna, kubismen och andra experimentella målningar av Picasso och Braque. Desto mer avgörande var mötet med den rumänske skulptören Constantin Brancusi; mellan 1910 och 1913 lade han all sin energi på skulpterandet.
När Modigliani, redan försvagad av sjukdom, tvingades sluta på grund av att mejseldammet trängde ner i lungorna, utnyttjade han många av skulpturens effekter i sina porträtt och nakenstudier, framför allt det karakteristiskt förlängda huvudet, den långa, upphöjda näsryggen och den långa halsen.
I juli 1917 mötte han kvinnan i sitt liv – den unga konststudenten Jeanne Hébuterne (född 6 april 1898). De flyttade samman och 29 november 1918 föddes dottern Jeanne. I januari 1920 insjuknade Modigliani i njurinflammation och tuberkulös meningit och blev inlagd pÃ¥ Hôpital de la Charité i Paris, där han avled natten mellan den 24 och 25 januari 1920. Ett par dagar senare begick Jeanne (som var gravid i nionde mÃ¥naden) självmord genom att kasta sig ut frÃ¥n ett fönster pÃ¥ sjätte vÃ¥ningen.
Myten om Modigliani som en “Montparnasseexcentriker” – stilig, fattig, stolt och drogad eller berusad – skapades av hans författarvänner, särskilt efter hans bortgÃ¥ng vid 35 Ã¥rs Ã¥lder. Myten glömmer hans intensiva koncentration pÃ¥ sitt mÃ¥leri under de sista Ã¥ren av sitt liv.
Modigliani ligger begravd pÃ¥ Père-Lachaise i Paris, där ocksÃ¥ Jeanne Hébuterne vilar. Deras dotter togs om hand av Modiglianis syster i Florens. Som vuxen skrev hon en biografi om sin far – “Modigliani, mannen och myten”. Det gjordes ocksÃ¥ filmer om hans liv, “Montparnasse 19” frÃ¥n 1957 med Gérard Philipe i huvudrollen samt “Modigliani” frÃ¥n 2004 med Andy Garcia.
Botticelli
Sandro Botticelli, egentligen Alessandro di Mariano Filipepi, född 1 mars 1445 i Florens, död 17 maj 1510 i Florens, var en italiensk målare under ungrenässansen.
Botticelli gick i lära hos Filippo Lippi och pÃ¥verkades framför allt av Antonio del Pollaiuolo och Andrea del Verrocchio. Senare kom han att influeras av Ghirlandaio och Perugino. Botticelli fick även avgörande impulser frÃ¥n humanistkretsen kring den florentinske statsmannen Lorenzo de’ Medici.
Botticellis mest berömda målningar med scener ur mytologins värld är Venus födelse, Våren, Pallas besegrar en kentaur samt Venus och Mars. Tankeväckande men rofyllda har de färgat uppfattningen om antiken ända sedan de målades. Tillsammans med madonnorna och stora, omfattande arbeten som till exempel Konungarnas tillbedjan, utgör de Botticellis mest karakteristiska konstverk.
Botticellis talang upptäcktes tidigt. I början av 1480-talet vistades han i Rom och utförde tre stora fresker i Sixtinska kapellet. Vid slutet av århundradet var han tillräckligt förmögen för att kunna driva en stor verkstad, men på grund av den revolution inom måleriet som Leonardo och Michelangelo åstadkom, samt hans egen dåliga hälsa på äldre dar, verkar hans popularitet ha sjunkit. Han förfalskades ofta efter sin död men imiterades sällan.
Målningen Venus födelse skildrar hur Venus förs i land på ön Kythera på ett snäckskal av västanvinden Zefyros, beledsagad av växtlighetsgudinnan Chloris, medan jordnymfen Pomona möter henne på stranden med en blomsterdekorerad mantel.
Manga
Manga (japanska:漫画?, Manga info), ungefär “fria bilder”, syftar pÃ¥ japanska tecknade serier eller tecknade serier i japansk stil.
Ordet “manga” kan bokstavligen översättas till ‘fria bilder’ (betyder även tecknad serie) och myntades av träsnittskonstnären Katsushika Hokusai (1760-1849), för utgivningen av en bildsamling innehÃ¥llande karikatyr-sketcher. Modern manga, med storögda varelser med oproportionerliga kroppar skapades i princip av Osamu Tezuka (upphovsman till bland annat Astro Boy) pÃ¥ 1950-talet.
Neandertalare
Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), eller Neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens neanderthalensis), var en förhistorisk människa med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien, utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.
Baby
Spädbarn, baby, bebis, bäbis, är ett barn i ålder ända från födseln tills att det lärt sig gå. Dock är prefixet späd viktigare än någon annan definition, och barn som inte uppfyller tidigare nämnda kriterium men blivit gamla nog att inte uppfattas som späda bör inte längre betraktas som spädbarn. Normalt avses barn under tolv månaders ålder.
Andreas
Andreas Melin, född Björn Ola Andreas Melin, 28 februari 1968 i Gamla Stan, Stockholm, svensk kompositör, sångtextförfattare och musiker.
Allt enligt Wikipedia och Face Transformer