Ã…h gud!
Reading Time: 2 minutesVatikanen och påven fördömer James Camerons verk.
De möter oss med ett uttalande som får mina mungipor att le trots att vardagens mörker fortfarande tynger uttrycken:
- “– Den flörtar pÃ¥ ett fiffigt sätt med alla falska doktriner som har gjort ekologi till millenniets religion“
Det känns skönt att de pÃ¥pekar det där med ekologin, för annars sÃ¥ skulle man ju inte veta om de syftar pÃ¥ filmen eller bibeln? 😉
Kom att tänka pÃ¥ det där med den där gud individen. Han sägs ju skapat Adam och Eva (lite märkligt föresten att han gav dem sÃ¥na namn, men kallade sin egen son för Jesus?). Men innan han skapade de där tvÃ¥ (som han uppenbart misslyckades med, dÃ¥ han var tvungen att skicka ner sin son – varför denna är hans son och adam/eva inte är hans barn, är en helt annan frÃ¥ga – eller har gud en kvinna med sig?), men alltsÃ¥ innan han sk. skapade människan (eh, som är en avbild av honom själv – fast man fÃ¥r ju inte avbilda honom, sÃ¥ det där med att göra barn är ju svÃ¥rt – och första människan blir ju lite knepigt om gud fanns innan…hmmm), men nÃ¥ja… Dit jag vill komma är att INNAN gud gjorde människan, sÃ¥ skapade han ju djuren och hela världen – sÃ¥ – i all rimlighets namn, borde man inte, om man skall tillbe nÃ¥got här pÃ¥ jorden, just tillbe det första som han (eller hon för den delen, fast sÃ¥ korkad och ogenomtänkt som gud ibland verkar, sÃ¥ är det ju mer troligt att det faktiskt är en frustrerad man med prestations Ã¥ngest…), nämligen just naturen?
Det hela påminner lite om ett samtal som jag hörde på tåget här om dagen.
- – Jag kommer aldrig att dricka mig berusad mer.
(lite senare kom ett förtydligande)
РInte f̦rens jag fyller 18.
(Ännu en stund senare så pratade de om nästa år)
– Jag blir 18 lagom till nästa sommarlov.
(Sen avslutade han med ett förklarande råd innan de steg av)
– Nu dricker jag bara fram till att jag känner att jag är full, dÃ¥ fortsätter jag inte att dricka. DÃ¥ tar jag kanske bara en öl i halvtimmen…
Låter lite som de som fördömer mänskliga saker i guds namn.
De lusläser de smÃ¥ smÃ¥ punkterna och mÃ¥lar dem med stora breda penslar, men missar allt det tydliga, sÃ¥ som att han kallar sig “I Am” (Jag är) – vilket om nÃ¥got borde vara en hint för alla oss andra att ocksÃ¥ vÃ¥ga vara oss själva, stÃ¥ för oss själva och tänka för oss själva – och där igenom finna vÃ¥r gemenskap…
I stället för att fördöma…