Tag Archives: Daniel Goleman

Intelligens

Lästid: 3 minuter

Intelligens 

Det är så vanligt och enkelt att säga/tänka/tro att det ÄR så här som jag är, tänker, tror och exakt vad jag menar…

Men, känner du till: PQ, IQ, EQ, SQ, CQ och AQ ?

Möjligen så har du koll på IQ samt kanske har en referens till EQ i form av musik, men faktum är att endast det första är korrekt – då EQ i i detta sammanhang faktiskt handlar om intelligens också!

Detta med intelligens är intressant – speciellt så som många värderar sig själva och andra utifrån det. Här är det jättevanligt att man enbart förhåller sig till Mensa och den formen av problemlösning. 

Men det finns så många fler nivåer, och här kommer en enkelt och väldigt schematiskt överblick, för att ge perspektiv och insikt på ett enkelt sätt i något väldigt komplext.

IQ, Intelligence quotient var något som man började försöka mäta kring 1900-talets början.

Definitionen av detta brukar vara en läsförståelse, tolkning av information, logiska resonemang, verbala färdigheter, möjligheten att kunna tänka/resonera i visuella perspektiv, upptäcka mönster samt inlärning, problemlösning och kreativitet bland annat. 

Sedan så introducerade två professorer, John D. Mayer och Peter Salovey kring 1990 termen Emotional Intelligence, EQ

Detta handlade om själv- och känslomässig medvetenhet, anpassningsförmåga, innovation, drivkraft, engagemang, initiativ, empati, social medvetenhet samt kompetens, kommunikation, ledarskap, förändringshantering, konflikthantering och samarbete m.m. 

Under hela 2000-talet så har det också varit något som man allt oftare lyft i arbetssammanhang.

Fast redan på 1920-talet och framför allt från 1980-talet, så hade man även börjat tala om ytterligare en del: Social Intelligence, SQ – något som lades fram av psykologen Edward Thorndike, som förmågan att agera klokt inom mänskliga relationer.

Detta följdes senare av bl.a. Howard Gardner och Daniel Goleman som delade upp det hela i två separata delar delar som handlade om social förståelse och förståelsen för situationsbaserat agerande.

– Detta brukar man koppla mer direkt till att kunna uppfatta andras humör, känslor, temperament och motivation samt förmåga att samarbeta som en del av en grupp. 

Både EQ och SQ handlar om att kunna tolka signaler från andra, men även från sig själv – för att möta och ta hand om dem på ett sätt som förhåller sig bäst för situationen, omgivningen och tillfället. Det är på så sätt som man kopplar ihop det till intelligens – då det är en form av problemlösning och uppfattningsförmåga – även om det i praktiken handlar mer om en medvetenhet, acceptans och humant bemötande – snarare än akademiskt. 

Man brukar ibland säga att det finns sex olika delar av intelligens. Först den allmänna: Physical intelligence, PQ – som handlar om den fysiska förmågan att andas och allt det kroppsliga. Sen har vi “vanliga” IQ, följt av EQ som handlar om intellekt och känslor, samt SQ, som inriktar sig lite grovt på mening och syfte. De två senare slås ibland samman som Emotional and Social Intelligence, ESI/ESQ 

De två sista: Kulturell intelligens, CQ är en term som används inom näringsliv, utbildning, myndigheter och akademisk forskning som handlar om förmågan att relatera och arbeta effektivt över kulturer samt Motgångs Kvot/Intelligens, AQ, som handlar om förmågan att hantera motgångar, anpassa sig, trivas i förändring. 

Man brukar sammanfatta de olika intelligenserna på detta sätt: 

Fysisk (PQ) 
Intellektuellt (IQ) 
Känslomässigt (EQ) 
Själsligt (SQ) 
Kulturell (CQ) 
Motgångar (AQ) 

De två former av s.k. intelligens/medvetenhet, som man rent generellt oftast stöter på är de som handlar om att känna igen, förstå och kunna använda känslomässig information om sig själv (EQ) och andra (SQ) – det är också detta som gör att man ofta sett Autism spektrumet som en belastning/hinder från ett bemötande perspektiv. 

Men samtidigt har informationssamhället, kommunikationsflöden och behövs kompetensen dragit åt ett annat håll – förmågan att sammanfatta, vara kortfattad, konkret och behärska specifika uppgifter snabbt. 

Kring 2010, så sammanfattade Karl Albrecht, de fem grundstenarna av social intelligens som att läsa situationer, närvaro/riktning, autenticitet, tydlighet och empati – Engelska akronym SPACE (presence/bearing, authenticity, clarity & empathy). 

Här är de olika delarna:  

• Social Förståelse/understanding (SU) – förmågan att förstå en interaktion/händelse utifrån en situation samt att förstå tanken bakom ord och förståelsen av händelser utifrån social kontext samt att tolka sociala tecken. 
• Socialt Minne/memory (SM) – förmågan att minnas personer, saker och namn samt ansikten i ett socialt sammanhang. 
• Social Uppfattning/perception (SP) – förmågan att förstå och tolka saker i stunden utan att referera till annat än vad som är tillgängligt i stunden, utan annan värdering. 
• Social Anpassning/flexibility (SF) – förmågan att se flera möjligheter och lösningar för sociala situationer. 
• Social Kunskap/knowledge (SK) – förståelsen för etik och sociala sammanhang. 

Avslutningsvis så kan jag även nämna två andra former av intelligens som kan komma på tall och det är de två lite mer abstrakta: 

Spiritual Intelligence, SI/SQ som handlar om det själsliga tillståendet i någon form av trygghet, lugn och förståelse samt Transcendental Intelligence, TQ som fokuserar på uppfattningen utanför det kroppsliga och individuella. 

Hoppas att du känner dig lite klokare nu!

…för, från och med nu blir det bara enklare och tydligare!

Föresten – vet du varför vi ofta tecknade hjärnan med kugghjul tidigare och varför vi gärna gör den till datakopplingar idag? Det är för att kugghjul av det med tekniskavancerade som fganns när man började avbilda hjärnans funktioner och vad är det motsvarande idag… samt vad säger det egentligen om hur intelligent datasamhället är?